gången i sitt lif, men denna slags rörelse blef dock ej af någon varaktighet. — Hon blygdes snart öfver sin vekhet och svarade Denise, fast med osåker röst: -Jaså, de äro döda — nå, Denise, arfvet kan du behålla sjelf, jag behöfver det ej. . . — Och hur behöfde vål Julia några lumpna francs når hon ej behöfde sin systers kårlek ! III. Barmhertighets-SyStern. (La fille de charit) — Det år just samma qvåll hvars datum torde påminna er var upptecknadt i Markisens album eller den 15 Aug. 1832. — Vi befinna oss i andra flygeln af det hotel vid gatan St. Honore, som tillhörde familjen St. Aubin och hvilken flygel vette åt rue Duphine. j — Hår var allt siden, blommor och ljus, allt hvad den utsöktaste prakt, den mest förfinade sinnlighet någonsin kunnat dråmma om hade i denna våning framstått i en ölverraskande verklighet, som på samma gång den retade också slappande äskådningen. DÖ bDen som en gång satt sin fot inom denna i renaissance apterade salong med si