Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1851, sida 1

Article Image
naderna för sådana iransportmedel, som ingalunda synas utgöra föremål för bidrag från statens sida, så anser sig utskottet föranlätet hemstålla, att detta lån icke må af Rikets Stånder beviljas. Emot detta utskottets afstyrkande har herr C.F. Wern junior aflåtit följande reservation: Emot de skål, statsutskottet till grund för sitt afstyrkande af min motion anfört, får jag mig reservera.Statsutskottet afstyrker beviljandet af det begärda lånet, a, emedan det ifrågasatta företaget icke uppfyller de vilkor, af hvilka utskottet tyckes vilja göra hvarje understöd från statens sida beroende; b) emedan, åfven under förutsättning, att företaget skulle vara allmånt nyttigt, utskottet icke anser statens understöd vara för dess fullbordan erforderligt; och c) emedan kostnaden får sorslingsmaterial blifvit bland andra uti det motionen bifogade kostnadsförslaget inberäknad; det vill med andra ord såga: emedan a) förslaget icke år allmänt nyttigt. b) äfven utan lån af statsmedel blir verkstålldt. och 6) framstållningen derom varit i viss mån olämplig.Till stöd för sitt första påstående, eller att företaget icke år af den allmånna nyttan, att statens understöd derföre bör påråknas, ansör utskottet, att inga större eller för den allmånna rörelsen vigtigare vågstråckor eller farleder derigenom skulle sammanbindas, och alt de direkta fördelarne hufvudsakligen skulle tillsalla visse enskilte sabriksidkare samt sör öfrigt ett enda samhälle och besolkningen i den nårmaste derintill belågna landsort.-bpet år mot dessa grunder för bedömandet af hvad som år allmånt nyttigt eller icke, som jag i synnerhet måste reservera mig. om det allmäntnyttiga af ett företag skall bero, icke af storleken af de uti detsamma inbegripna intressen. utan af storleken af de intressen, hvilka i öfrigt kunna dermed förenas eller af den areal, som det omfattar. eller af antalet af dem, hvilka deraf i första hand hemtar vinst — hvad sinnes då för norm för dess bedömande? och af huru stor allmån nytta skall man då kunna anse t. ex. ett odlingslån vara, eller ett anslag får en backomlåggning, eller ett byggnadslån, eller ålven anslag eller lån för en hamnanläggning? Mig synes det allmänt nyttiga af ett företag böra, oberoende af bi-intressen, af arealen och delegarnes antal, endast uppskattas efter storleken af de intressen, som deruti 1 innefattas, och af den förändring till det böttre, som derigenom ästadkommes. För en våganläggning, såsom den, hvilken nu år i fråga, bår den endast uppskattas efter storleken af den trafik, som på vågen eger rum, och storleken af den förbåttring uti vågens beskaffenhet (deruti naturligtvis dess långd åfven år inbegripen) som af omlåggningen blir en följd.Utaf de handlingar, jag bifogat min motion, inhemtas, att emellan de ungefår en half mil från hvarandra belågna platserna, stapelstaden Götheborg och sabriksorten Mölndahl, transporteras årligen icke mindre, ån omkring 170,000 skeppund diverse effekter, neml. till och från det i Mölndahl belågna sockerbruket. omkring 12,000 skeppund råsocker och 10,000 skeppund stenkol och diverse från Götheborg samt 12,000 skeppund raffineradt socker till Götheborg; till och från pappersbruken 2,000 skeppund lumpor och 2,500 skeppund stenkol och diverse från samt 3,000 skp:d papper till Gåtheborg; till och från bomullsspinnerierna 1,400 skeppund bomull och 400 skepp. diverse från, samt 1,500 skeppund garn till, Götheborg; till och från risqvarnen 60.000 skeppund paddy från och 5,000 skeppund risgryn till Götheborg; till och från oljeslagerierna 19,000 skeppund linsrö och 1,000 skepp. stenkol och diverse från, samt 12,000 skepp. olja och oljekakor till Göthebore; till och fr. ssårgmalerierna 8,000 skeppund sårgträd från och 8,000 skeppund bresilja till, Götheborg: till och från kritqvarnen 1,000 skepp:d kritsten från och 1.000 skeppund krita till Götheborg: till och från mjölqvarnarne 30.000 skeppund spanmål och 2,000 skepnund diverse från samt 30.000 skeppund mjöl och gryn

15 mars 1851, sida 1

Thumbnail