Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1851, sida 1

— ——gO A— — I I i Ä i I i i I I I I H i i finnas också, som kanske skola gynna hans årelystnad. — Det år ju något för menskliga tanken högst nedslående att ett land, som gjort så derhörda uppoffringar för att resa frihetens banr, likvål skall hotas med att åter falla under en endas despoti. Hvem skulle vål kunna tro, att i Paris, der så mycket blod flutit för att befria samhället från en endas ollenastyrande, ännu finnes en stor, ja ganska Sstor mångd, som ingenting högre önskar, ån att så kasta republiken öfver ånda. Och likvål förhåller det sig verkligen så. Bourgeoisien i Paris, denna frihetsliendtliga och egoistiska , samhällsklass, som endast för egen vinning ömsom störtat och ömsom infört Konungar i Frankrike, konspirerar af alla kraster emot republiken, hvilken helt säkert skulle lidit mer af deras oupphörliga attacker, om ej Bourgeoisien inom sig vore splittrad i flere partier med hvar sin regent-kandidat till skygdspatron. Emellertid har Louis Bonaparte ånnu I Stor popularitet bland det egentliga folket, likväl mindre i Paris ån i departementerna. Denna popularitet är ett ytterhngare bevis på att folket år tacksamt. Sjelf har presidenten ej gjort sig förtjent af folkets sympathier, men i honom respekterar det brorsonen till den man, som af kransmånnen gjorde la grande nation. Derföre inser Louis Bonaparte ock att den Thiers-Berryerska vallagen lågger ganska våsendtliga hinder i vågen för hans stråfvan att bibehålla sig såsom Frankrikes regent. Sedan de från prefekterna inkomne tabeller visat, att de valberåttigade genom denna lag minskats till 30 27, har M. Desmar i nationalförsamlingen ifrågasatt om lagen af den 15 Maj vore tillåmplig äfven på presidentval. Nationalförsamlingen, som insåg hvaråt det lutade, har förklarat detta vara utom allt tvifvel, och nu åro presidentens anhängare, ja man såger tillochmed Louis Bonaparte sjelf, beredde att framkomma med ett projekt till valråttens utsträckande. Når man vet huru nationalförsamlingen år sammansatt, kan man taga för såkert att detta ej kommer att gå igenom, men ett vinna naturli tvis Ponaparusterne dermed, och det år, att presidentens popularitet befåstes. — Således har Louis Bonaparte chancer för sig; ty, som sagdt år, många af solket i Paris och provinserne åro honom tillgifne, och Bourgeoisien i Paris älskar framför allt annat att rikta sig på det Ofriga Frankrikes bekostnad. Rykten om en tilåmnad demonstration emot national-församlingen, för det hon så råttvisligen afslog dotalonen, hafva cirkulerat i Paris. Ätt en sådan demonstration verkiigen varit ifråga, bevisa; deraf, att trupperna i Paris varit natten till den 21 i full ordning att rycka ut. Det Ages att presidenten ogillat sina anhångares håftighet, och tidningarne för den 23 innehåla från polisprefekten ett cirkulår, hvaruti han såger, att han i följd af presidentens ordre; vidtagit be; håriga mått och steg för att hindra det nationalförsamlingen störes. I Legitimisterna och grefven af Clambord göra fiasco den ena gången efter den andra. Så har denne sistnåmnde nyligen iti ett bref till Berryer yttrat bland andra sijande pekoral: -jag hoppas att jag mec tillhjelp af af alla goda medborgare och mdlemmarne af min familj icke skall sakna varken mod rasrisk nt hngyhngyhyhR TTT ETEN — —