Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1851, sida 1

Litteratur. ö Tidskrift för Litteratur. Utgifcen af C. F. Bergstedt. 1851. Andra håftet. Sid. 63— 128. Når vi för någon tid sedan anmålde första håftet af denna tidskrift, sunno vi oss föranlåtna att på det högsta förorda densamma hos våra låsare. Detta föreliggande håfte ger oss förnyad anledning till ett sådant förordande. Tidskriften erbjuder den mest intressanta och instruerande låsning för den bildade medelklassen. I vår första anmälan hafva vi något utförligare omtalat, hnrusom tidskristen går rakt och oförvilladt till sitt mål: svenska medborgares lyftning till sjelfståndighet i åsigter, befråmjandet af deras framåtskridande i intellektuelt och sedligt hänseende. Vi uttrycka här blott den önskan. att denna tidskrift måtte vinna en rått stor publik. Priset för årgång år blott 4 rdr bko. Innehållet af detta häfte år följande: Art. IV. Engelsk Dramatik före Shakspeare (Shakspeares Dramatiska arbeten öfversatta af C. 1. Hagberg); Art. En nation som går framåt (Macaulays histsry of England); Art. VI. Gluntarne och deras sirlolare (l. Gluntarne. En samling duetter för baryton och bas med eccompagnement af Piano, af G. Wennerberg. 2. Sånger för en Sångståmma med PianoForte-accompagnement, af G. Wennerberg. 3. Sånger med accompagnement af Guitarre, al G. Wennerberg. 4. Odenslund och Lundagård, häft. 4 och 5.: Öfversigt. (Norsk Litteratur. Periodisk Litteratur i Sverige 1851.) Art. V. (En nation som går framåt) år sårdeles upplysande och underhållande. Författaren visar hår den engelska nationens stora framåtskridande i alla riktningar och slutar med följande reflexioner: -Resultatet af Macaulays undersökningar blifver att det engelska samhållet gått framåt ej blott i vetenskaper, makt och hopade rikedomar, utan åfven i sedlighet, förfining och menniskokärlek; att bildning och vålstånd blifvit spridda till flera individer; att råhet, nöd och elånde förminskats — med ett ord, att den menskliga odlingens frukter ej blott blifvit mångfaldigade och sörådlade, utan ock att allt fler och fler blifvit delaktige af dem. En sådan ötvertygelse är väl den könaste belöning för forskningens alla mödor. Hvad år det som åstadkommit dessa oerhörda framsteg i England? Icke åro de en verkan af tiden allena, d. v. s. af allmånna orsaker, som under en gilven tidföljd måste åstadkomma samma resultat, tv då skulle alla folkslag hafva under samma tid gått lika mycket framåt; jemför blott förhållandet mellan Sverige — u—jDJ—j—ä ——