— — — AA RR nn nn — — tigt, att man af ett så fattigt land, som Sverige, hvars representanter för knappa 3 år sedan beviljade thronföljaren ett årligt underhåll af etthundradetusen riksdaler, ,i och för de ökade utg fter han efter sitt gifrermål kunde få vidkäånnas,ånyo skulle fordra ett extra anslag, uppgående till en lika stor summa, och det straxt efter att statsutskottet tillstyrkt Ständerna att bevilja det för H. K. H Kronprinsessan begårda anslag af 18,000 rdr bko årligen, åfvensom en påökning af 10,000 rdr samma mynt i det åt arffurstarne årligen anslagna underhåll af statsmedlen. Man får vål imellertid snart se, hvad af detta rykte kan vara grundadt, eller ej. Till höga vederhörandes eget båsta vill jag önska att det måtte vara helt och hållet grundlöst; ty vore det sannt, aflåtes till Stånderna en så beskaffad Kongl. proposition, som den ofvannåmnda, så befarar jag, att en ofantlig majoritet af bondeoch borgarestånden, synnerligast inom det förstbemålta, skulle i densamma vilja se ett öppet hån af folkets fordringar på lindring i de tryckande skattebördorna, ja ett öppet trots af den klagan, som dess frisinnade ombud riksdag efter riksdag frambåra inför thronen. Men nog hårom tills vidare! (Forts.)