Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1851, sida 1

tadt vårt arbete, lida brist — dock icke sulllitligare man, ån E. M:t sjels. Ryktet förmåler med flera ån tusende tungor, att E. M:ts I vishet år så djup, att menniskotanken måste förmåga dertill, så kan dock E. M:t, om E. M:t vill på fullt allvar, ånyo uppråtta nummerlotteriet, hvarigenom vi, i brist på annan föda, finge tillfålle att lefva på hoppet. en fattig menniska af arbetsklassen ej mera nes mod och hennes krafter, att hon kunde sågas -lefva på hoppet.-Blef detta vid dragningen besviket, så köpte hon sig får nya två rens elånde blef större ån någonsin. merlotteriet ånyo upprättas, ty har man bråd, smör, släsk o. s. v., år hoppet alldeles öfverdess sida långe våntat och som långe utgjort skyldig för fel i tjensten, och 2) emedan han, genom utfårdade generalordres, till en del I sfritagit Åkerstein från det honom ådömda I straff, sålunda nemligen, att han egenmäktigt och lagstridigt förkortat dennes suspensionsNu skulle vi gerna vilja komma i ätnju tande af dessa Guds gåfvor, på hvilka vi, oak komligt. Sanningen till heder måste vi erkänna, det vi verkligen hafva något att åta, nemligen just jemnt så mycket, som behösfves för att vinna kraft att anstålla betraktelser ös ver hungren och dess verkningar. Men detta synes oss ej vara nog. Vi vilja hafva mera mat; och för att få denna vår råttmätiga, på Guds ord grundade fordran uppfylld, kunna vi ej vånda oss till någon tillförhvila sig tre gånger, innan den hinner till sjelfva botten deraf. Fördenskull måste E. M:t ega förmåga att visa oss någon passande utvåg, hvarpå vi arma stackare kunna ur hungerns öcknar intåga i det mensklighetens Canaan, der man får åta sig mått. I Skulle, emot all sannolikhet, E. M:t ej ega Hår mena vi ingalunda kållaren Hoppet i Funckens grånd. Den år ett stålle för bättre solk,och så högt stråcka sig ej våra anspråk. Vi mena — E. M:t förstår oss nog — sjelfva det så kallade hoppet rått och slått. O! når nummerlotteriet existerade, behåfde ån två skillingar banko får att köpa sig en lottsedel, och med densamma ett det ljufvaste hopp om vinst och thy åtföljande måthet. Detta hopp bidrog så betydligt att stårka henskillingar ett nytt hopp, som hade satfiinavatgörande verkan. Och så kunde hon månad efter månad, år efter år, med ringa medel bereda sig ett drågligt lif. i Men nummerlotteriet afskaffades; med detsamma afskaffades åfven hoppet, och arbetaAllernådigste Konung! Vårdes åter uppråtta nummerlotteriet, på det att vi fattige arbetare och trogne undersåter åtminstone må få hoppet att lefva på. Skulle åter E. M:t kunna förse oss med andra lifsmedel i fullt mått och emot ersåttning af skåligt arbete, så behåfver ej numflådigt. Men ettdera tyckes oss böra ske, ju förr dess hellre. I I förmodan att E. M:t allernådigst behjertar denna vår underdåniga petition, framhårda vi, etc.Det vore önskligt att från hvarje promenad knuna hemföra en dylik godbit. Jag skulle då knappast hafva lust att göra annat, ån I promenera, besöka mina gamla, litteråra vånner, inventera innehållet af deras skrifbord, taga kopior af deras manuskripter och sedan öfverstyra dem till red. af Götheborgs Handelsoch Sjösarts-tidning. Ändtligen har konstitutionsutskottet gripit sig an med en kraftyttring, som man från ett samtalsåmne bland personer af alla politiska fårger, hvilka påyrka grundlagarnes efterlefnad. Det har nemligen i går med en under nuvarande förhållanden ovanligt stor pluralitet, eller 15 röster mot 8, beslutat anmälan enligt 107 S regeringsformen om statsrådet von Hohenhausens entledigande, på den grund, att ban 1) tillstyrkt major Åkersteins befordran till öfverstelöjtnant straxt efter att bem. major blifvit af Högsta domstolen dåmd md tid. — Med en annan sammansättning af riksråtten, ån den nuvarande, kunde man med såkerhet förutse utgången af denna konstitutionsutskottets anmålan; men nu ..... kommer väl det gamla ordspråk att sannas, hvilket påstår, att den ene korpen icke hugger ut ögat på den andre.