Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1851, sida 1

Korrespondens. Stockholm den 20 Febr. 1851. Med det aftagande månskenet om qvållarne upphårde åfven, såsom jag i min förra skrifvelse förut sagt, de beryktade gåsmarscherna, och man talar nu allmånt om desamma endast såsom pojkaktiga och okynniga upptåg, hvilka man knappast kan begripa huru man kunde gapa på och på så sått understödja. För åtskillige af deltagarne komma de emellertid surt ester och detta med rätta. Då man år menniska och har förnuft, så borde man vål icke förnedra sig till att efterapa gässen, hvilka djur man annars plågar anföra såsom rigtiga mönster af — dumhet. Vid det i Onsdags sörsiggångna val af justieombudsman erhöll hr S. L. Theorell 3 af samtlige rösterna, eller 36 mot 12, som iillföllo borgaresländets kandidat hosrättsrådet J. Å. Örbom, om hvilken man vid en sednare sammankomst förenat sig, i stållet för hofråttsrådet Pfeffer, som först var i fråga. Hr Örbom var allsicke kånd af bondeståndets elektorer, och detta har vål i sin mån bidragit till att de vid justitie-ombudsmannavalet gjorde gemensam sak med. adel och prester, som slutligen kommit öfverens om att ånyo invålja kammarrådet Theorell. Till justitieombudsmannens Suppleant utsågs den på riddarhuslistan uppförde, hofråttsrådet grefve Mörner, som äfven förut innehade denna förtroendepost. Den pluralitet, med hvilken han invaldes, var imellertid så knapp, den någonsin kunde vara, nemligen blott en enda råst, sedan ny votering mellan honom och bondeståndets sekreterare, hr A. E. Ros blifvit anstålld. Vid första voteringen sick nemligen grefve Mörner 21, håradshösding Ros 15 och hofråttsrådet Örbom 12 röster. Man kan af denna röstlörgelning vid voteringen antaga, att 12 adelsmån och 9 prester råstade på grefve Mörner, 3 prester och 12 bönder på hr Ros, och 12 borgare på hr Örbom. Hade i stållet 3 af bondeståndets elektorer varit på borgrarnes sida, så hade den nya voteringen kommit att blifva mellan herrar Mörner och Örbom. Utgången hade dock blifvit enahanda. Sjelf lärer hr Ros icke hafva aspirerat suppleantplatsen. Böndernes röster erhöll han troligen blott som en mention honorable, alldenstund han år bondeståndets sekreterare. En schism mellan nåmnde stånds elektorer —AAAAA VEEESEEIIENKSEIINRNEEEEEREERRE