Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1851, sida 1

— 8— ler på au dia Konstitutionsutskottets lejonmjölk, en vacker dag kan blifva stort och då svårt låta mig umgålla mina det och dess far förolampande misstankar. Jag vill fördenskull vara så försigtig, som trots sjelfve biskop Brask, och en gång för alla högtidligt förklara det vara rigtigt dkta, af det skål nemligen, att det år af adelig börd, och ingen sådan börd vål gerna kan vara -oäkta-. Att skrifva notisikationen om H:r Ekenståens -lyckliga nedkomstöfverlemnar jag åt den satiriskeFriskytten-, hvilken vål då nog ej lårer glömma att underråtta allmånheten om, huruvida barnet år -vålskapadteller icke, om det år son, dotter, eller blott ett tecken förbidande neutrum-, med mera dylikt, som till åmnet hårer och ej af mig nu kan eller bår specificeras. Om -Folkets Råst-, når H:r öfverstelöjtnantens konterfej i dess spalter öfverantvardades åt allmånheten, haft kännedom om ofvannämnde verkligen -historiskaoch authentika förhållande, så hade H:r öfverstelöjtnanten såkerligen kommit att för publiken presentera sig i en helt annan -stållning-, ån den honom för tillfållet beskärda; men gömdt år icke glömdt, såger ett gammalt ordspråk, och nåmnde tidqningsläsare kunna alltså ånnu hafva en dylik tableau pittoresque till godo. Har fostret, såsom man af hr öfverstelöjtnantens långsamma tillfrisknande kunde hafva skål att antaga, kommit till verlden medelst ett kejsarsnitt, så sörmodar jag, att detta icke på den texten upplysande afbildningen kommer att förgåtas, alldenstund man då tydligt och påtagligen kan skönja, att intet kungsnit dermed haft något att skaffa. — Hedning år fostret ännu och kommer vål åfven så att förblifva. Det omtalas också redan, att hr Navratil står i underhandling med hr Ekensten om att erhålla det för sitt anatomiska museum, i håndelse Stånderna, når det en gång framstålles för dem, gifva befallning att öppna dess ådror och låta dess svarta blod sörrinna, till stor gråmelse för -torparen från Småland,hvilken vål dock sår trösta sig med de penningar, som han af hr Navratil erhåller och hvilka nog. då komma att anvåndas till någon ny -mossodling.Gåssen åro nu en vogue hår i hufvudstaden, och gåsmarscherhöra till ordningen (lås oordningen!) för aftonen. Tillstymmelser till dylika marscher låra hår och der hafva visat sig redan i Måndags och i Tisdags; men först i Onsdags afton kommo de rigtigt i gång. Man såg då vid 10-tiden en lång rad af gåsmenniskor (omkring 500) komma tågande från Södermalms torg utåt Skeppsbron öfver Norrbro till Carl XII:s torg, der de togo i ring och dansade omkring skråddaren.På återvågen till Såder uppfördes en dylik ringdaus omkring statyn på Gustaf Adolphs torg. Thorsdagsoch Fredags-aftnarne såg man åfven gåsmarscher tåga genom gatorna, begapade af en mångd menniskor, synnerligast i trakten af Norrbro och Gustaf Adolphs torg. Hitintills hade dock allt aflupit temligen tyst och stilla; men i Lördags afton kommo gåsmenniskorna i konflikt med polisen, och så bullersamma upptråden egde rum på och vid Hötorget, att en stark piket af håstgardet och en afdelning af Svea garde måste rycka ut