Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1851, sida 1

få god förtjenst och den i allmånhet lefnadsglada Stockholmspubliken, mycket roligt. Den bekante -resormvännenlårer nu hafva utgifvit hästet N:o 2 af Nytt från Riksdagen. Jag har dock ånnu icke kommit i tillfålle att få se hvad det innehåller. kiksdagssallmåktigen från Götheborgs och Bohus lån Olaus Eriksson har i Bondeståndet väckt följande motion, som sörtjenar att blifva allmånnare bekant: Sedan genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulår af den 30 Nov. näsdidne år, angående kronobrefbäåringens utsörande, blifvit 5tadgadt, att detta onus hådanefter bör bestridas af särskilta personer mot till dem af somtlige kronoskattehemman inom hvarje fögderi erlagd betalning, har sålunda på den af skatter förut nog betungade skattejorden blifvit lagd en ny penningebörda, som egentligen borde drabba Kongl. postverket.Som kronobrefbåringsskyldigheten innesattar förpligtelse, att å sådana orter, der allmån postgång icke år inrättad, sortskassa osficiella bref och skrifvelser; men slika brefs fortskaffande ovedersågligen åligger Kgl. postverket, såsom ett statens verk, kan den omståndighet, att allmån postgång å någon ort icke blifvit inråttad, för Kongl. postverket icke medföra befrielse till större eller mindre del af nyssberörde dess skyldighet, lika litet som kronoskattejorden råttsenligt kan, sör samma omständighets skull, eller sör att bespara Kongl. postverket de betydliga utgifter, som med öfvertagande af osvannämnda skyldighet blefve nödvåndiga, vara förbunden att nåmnde onus fortfarande utgöra utan understöd, då tillgång dertill sinnes; och får jag alltså föreslå att Kongl. postverkets årliga behållning af omkring 600,000 rdr måtte anvåndas till fullgörande af dess hårofvan antydda skyldighet samt fördelas till ersåttning åt de personer, som, enligt den i ofvannåmnda nådiga cirkulår stadgade föreskrift, åtagit sig kronobrefbåringen från station till annan. Om remiss till vederbörligt utskott anhålles!Denna motion grundar sig på ett, Olaus Eriksson af hans hemmavarande kommittenter lemnadt uppdrag att vid innevarande riksmöte våcka densamma. Den har mänga och stora skäl sör sig; men stannar vål dock vid att blifva blott en from önskan. — -Kan du båra den, så kan du båra den, och kan du båra den, så kan du ock båra den, sade bonden, som lastade sin åsna med risqvistar till dess att hon slutligen stupade och icke kunde båra något alls. Samma maximer tyckas höga vederbörande vilja följa i afseende på allmogens belastande med skattebördor, och till samma förträffliga resultat torde de vål åfven en gång i sin vishet komma... . Aftonbladets uppgift i N:o 33 får den 10 dennes, att herrar Björck och Billström bevistat en hos hr Wern hållen konferens, i hvilken hr L. J. Hjerta m. fl. deltagit, saknar all grund. Ingendera af de tvenne förstbemålt representanterne hafva i någon hos hr Weern hållen rådplågning deltagit. Egentligen kunde det vål vara öfverslödigt att nmna detta förhållande; men då Aftonbladet sagt. att om landelstidningen hår på platsen hade en illförlitligkorrespondent, så hade han bland annat kunnat beråtta-äåfven hårom,