Englands medelklass. Det år den som om söndagen uppfyller kyrkorna med andåktiga åhörare, som bearbetar vetenskaperna och sörer industrien framåt, medan chartisten endast alltför ofta förspiller sin andliga kraft, sin kroppsliga sundhet och sin ekonomiska välfård på rusgifvande drycker och djuriska njutningar. Och denna medelklass, som år befolkningens kårna och styrelsens sjål, sitter ej, och njuter sitt förvårfvade goda i en förnäm och overksam kontemplation. Den odlar jorden och den odlar själen; den rensar de förpestade luftlagren i stådernas grånder och i proletårklassernas sedliga lif, och bygger sunda boningar på jorden, för att skånka sunda själar åt himmelen. Om det engång framstode en Cobden ibland våra medelklasser, skulle han utan tvifvel till dem rikta lika allvarliga ord som den engelska Cobden talade till sitt lands arbetsklasser. Vi tånka oss att han skulle såga ungefår följande: -När J försaken denna såärd, som utmattar eder andliga kraft, denna fåfånga, som uttömmer edra tillgångar och gör eder till lögnare för att uppråtthålla ett tomt sken utan inre , verklighet, når J lårt eder att upplysning ej år tvifvel om allt eller liknöjdhet för allt utom får modet, når J segerrikt bekåmpat sekelgamla fördomar, och stårkt eder själ med en kunskap som ej stannar i hjernkamrarna utan genomtrånger edert hjertas blod och eder arms muskler, når J upphören att berusa eder med smickrets, lycksökeriets och inbilskhetens narkotiska gifter och låren, eder att akta samhållets intressen högre ån korporationens; — då skall årans, frihetens och sjelfståndighetens dag uppgå åfven får eder, då skall ingen mensklig makt kunna förneka eder att såsom myndige intråda i edra naturliga råttigheter. Om en sådan talare engång framtrådde inför våra medelklasser, torde kanske en och annan finna det låna mödan att lyssna till hans ord. Om af det föregående skulle synas såsom ville vi förklara den svenska medelklassens politiska vanmakt af dess brist på en djupare och egentligare bildning, så vilja vi dermed ej neka att bland dessa klasser finnas många bildade individer. Men just arten af denna bildning, som råttare torde kallas förfining, år opraktisk och trycker på handlingskraften en ståmpel af svaghet och oförmåga. Större delen af så kallade ständsporsoner hafva ingått i lifvet genom den allena seliggörande embetsmanna-banans port, dertill vederbörligen uppfostrade genom en succession af lexlåsning och examenstagning. Redan den olikartade och osammanhångande massan af sålunda förvårfvade insigter måste kånnbart motverka all sådan kunskap som består i ösvertygelse. och bristfållig som denna utrustning år, så finnas dock på landet och i de flesta af våra provinsståder högst få, som hafva tilifålle att i någon mån komi plettera eller ens underhålla den. Detta leder oss in på frågan om den högre uppfostran. Det finns utom universiteten hos oss inga anstalter för en högre medborgerlig bildning, och om ej alla tecken svika, går den gamla universitetsinråttningen sjelf en vigtig kris till mötes. Det bögre vetenskapliga lifvet bryter sig alltmera löst derifrån och söker på annat håll sin näring och tillvert. Hvad som förblifver universitetens tillhörighet år den högre elementarbildningen, och hår vill man ånnu att allt skall duga lika för alla. Hvilket ofog har ej blifvit drifvet med den så kallade hmentsiiska bildningen.benna humanism är sjelf lik en osantlig kryddbod, der köparen går med sitt recept i handen och efter dess föreskrift låter ur de beståmda facken åt sig uppvåga den beståmda dosen, som skall göra anrättningen smaklig för estatens tjenst.Hvad som aldrig bildas af denna uppfostran år karakterer. Men vi å ej denna gång uppehålla oss vid frågor, ill hvilka vi utan tvifvel skola återkomma. I