Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1851, sida 2

Hr Goddamson går genast hem sör att såtta sig till att studera igenom sin kärlekspost. Det första bref han får tag i, år skrifvet med hlyerts och särdeles svårläst. Han låser: Til Pysches Ammor! Vile Härn gislta sig Med mej, så vore dela alt Bra rolit at Bli en Förnåmer GrosHanlare Fru å få en Egen losch på Komedin. Ja tror att ja e just såddan Som Hårn vile ha sin Fru. För ja e at Börja me en råt Vaker flika; de har åtminstone monga Unga Hårar sagt mej. Ja kan föra mej å Vara på fåschen når ja vil, för ja har varit me På de schangtilaste Balar både hos Hår Kjerrman på GulbergsBro å nå Blomens Sal. Ja -spikar åkkså lite granna ringlisch, Såm ja lårt mej af en ångelsk mattros. Me min Röst har de håller ingen mank: ja sjunger bådde -Leonard Mathilda-, -Tänk nogen gong, då du en bloma plokare, -Månan vandrar på himlen blä-, -Kors på Idas Graf-, Pålkanå flera andra Nåta styken. Knåhunnar, de styga Krittera, tål ja lika lite Säm Hårn. Skule Hårn dårfår vila titta up te mej i Kåpslångargrånd, så ska ja passa på Hårn å visa, war ja loscherar. Förlåt mit Förskräckeliga slarf å brånn för al del Upp det håringa brevet beder Härns Lätta.