I Emrikes Nyheter. Götheborg. Herr Ekensten har i Morgonbladet låtit införa en lång relation, om de orsaker som föranledt honom att upptråda emot tryckfriheten. Han yttrar deri ibland annat: valt når för 5—6 år sedan den då miserabla Götheborgs Hand:lsoch Sjöfarts-tidningen särdeles systematiskt utgjöt sin galla på en embetsman, som dger de sållayntaste och mångsidigaste förmågor; han då uttänkte och föreslog alldeles detsamma som sedan blifvit lag i Frankriker, och vidare såger hr E. sårdeles anspråkslåst om sig sjelf: -Jag har alltid fört ett högst obemårkt lif, med ett mycket varmt, för allt gudomligt ock högre menskligt klappande hjerta.Det bekräftar sig således hvad vi uti ett föregående nummer gissningsvis yttrade, att det år minnen från den tid då hr E. vistades i Götheborg som börjat spöka i hans hjerna. Den Löfvenhielmska gudomligheten har fordrat ett försoningsosler för den gamla handelstidningens synder och hr Ekenståens för allt gudomligt klappande hjerta har icke kunnat uthårda i mer ån 6 år innan det bringade hr L. detta offer. Når man nu tillika finner att hr E. uttånkt och föreslagit alldeles detsamma Som inskrånkt tryckfriheten i Frankrike, samt sålunda på sått och vis år en reformator af Europeisk betydenhet, bår det vål icke förundra någon att han vill genomföra sina under ett ensligt lif filosofiskt genomtånkta åsigter i det lilla Sverige. Huru skall Sverizes solk kunna emotstå påtryckningen af de EI kenstenska ideerna, då icke det måktiga demokratiska franska folket kunnat göra det. Stora mån rycka tidehvarfven med sig, och hvem vet hvad vår öfverstelöjtnant kan vara kallad att utråtta. bet år visserligen sant att hr E. misslyckats uti sina försök att reformera svenska språket och svenska katekesen, men det torde nog hånda att han har båttre hufvud får politiken. Det har utan tvifvel mer ån en gång förundrat de få personer, i synnerhet hår på platsen, som låsa Götheborgsposten, att densamma i tid och otid naggar på Handelstidningen, och då de egna koncepterna icke vidare räcka till, aftrycker sädane yttranden, ur de få andra tidningar med hvilka H. T. ligger i delo, som kunna vara smekande för partihatet och skadeglådjen, under det att Cötheborgspostens redaktör och utgifvare vid tillfälliga såmmantrdssanden med en eller annan af Handelstidningens redaktionspersonal, åslekterar det vånskapligaste förhållande. Får att sprida något ljus Öfver detta beteende, anse vi oss böra berätta en liten anekdot. En person yttrade för någon tid sedan till Sötheborgspostens redaktör, hr Backman, med anledning af hr Backmans idkeligen upprepade lögnagtiga insinuationer alt Handelstidningen skulle vara i någon sorts beroende af judarne: -Nog vet du att icke ett ord af hvad du i det hånseendet påstått, år sannt.Härpå sva