gods och for sörst i julmänaden tillbaka till Götheborg. Han har ej varit hår många dagar förrån ryktet utbasunerar får honom om en ung enka, den sköna fru X, som helt nyss upptrådt i Götheborgernolessens kretsar och redan hade alla chancer för sig att bli vintersäsongens drottning. Hon år skin — förtäljer ryktet vidare -— hon år kokett, yr, sjelfsvåldig, låttsinnig, om ni så vill; mel ett ord: hon år en salongens emanciperade svinna. Hon har fölaktligen gjort stor surore. Hela verlden talar am hennes skönhet, hennes galanterier. Mar vill veta att flera af Götheborgs mest ditinguerade lejon legat får hennes fötter, och malisen tillågger, att de alla blifvit — bönlörda. Hr Goddamon har ånnu ej lyckats att få se detta undervek af qvinna i något sållskap. Han måste dak, så har han föresatt sig, kosta hvad det vill, besegra alla rivalerna till hennes kårlek. )et harmar honom redan det, att han, rikskurtiören comme il saut, ej varit den förste Götheborgare, som kunnat skryta af hennes savörer. Han såtter sig alltså genast ned att skrifva en biljett till fru X, en biljett mer (för att