Till och med sitt namn har hr Goddamson angliserat. Hans fader, en stenrik patron af den gamla goda affårsskolan, som upptagit honom i sin firma, heter rått och slått Gudmundson. Men sonen, hvilken en dag skall årfva hela den saderliga sörmögenheten, har dock funnit det saderliga namnet allt får simpelt och svenskt och fördenskull föråndrat det till det mera engelskt klingande Goddamson. Men all denna anglomani oberåknad, måste man dock göra hr Goddamson den råttvisan, att han ickedessmindre år en ganska ifrig patriot. I hans Ögon år Götheborg ett ideal af stad, ett London i Sverige. Sjelfva begreppet Götheborg anser han innefatta allt hvad som kan kallas komfortabelt. sörmöget och magnifikt. Framkastar ni då något om Stockholms trefligare sållskapslif, dess större lilteråra och politiska betydenhet o. s. v., utbreder han sig i stållet öfver Götheborgs blomstrande handel. Skryter ni öfver Stockholms många lysande excellenser, presidenter, kammarherrar och kammarjunkare, så svarar han er med ett loftal öfver — hr Ekströms ostron. Prisar ni Riddarholmskyrkan och dess stora fosterlåndska minnen, pekar han blott, utan att bevårdiga er med annat svar, på — Götheborgs nya Börs.