Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1851, sida 2

Hvarjehanda, Den svarta fårgens åndamålslishet till tyger och målning: Valet af fårger anses i allmänhet såsom en sak hvilken endast beror på smaken eller modet, och mången, hvilken kallar sig sjelf för en praktisk man, torde sSmåle vid den tanken, att en fårg vore fördelaktigare ån en annan, utom hvad priset vetråssar, och likvål år detta verkligen förbållandet: ja, ånnu mer, det förhåller sig olyckligtvis så, att svart, som i allmånhet år en savoritfårg, af alla fårger år den minst nytI tiga. Hvarie nybegynnare i de sysiska vetenskaperna vet, att alla föremål som hafva en svart I yta åro starkare vårmeledare, ån de med en annan fårg, det vill såga: de mottaga hastigare de dem omgifvande söremålens temperatur, ansingen denna ursprungligen varit högre eller lågre, ån deras egen. Man kan komma till ersarenhet hårom, genom ett ganska enkelt försök: af tvenne lika stora bleckkärl Svårtar man det ena öfver lågan af ett ljus, fyller dem båda med kokhett vatten och utsSåtter dem i fria luften en kall dag. Vattnet i det svårtade kårlet skall då befinnas hafva nått atmopherens temperatur hastigare ån vattnet i det andra. Likaledes om man fyller begge kårlen med kallt vatten och utsåtter dem för en kolelds eller solens inverkan, så skall vattnet i det svårtade kårlet hastigare ån det andra antaga en högre temperatur. Af dessa sakförhållanden ar det tydligt, att svarta klåder åro varmare om sommaren och kallare om vintern, ån klåder af annan fårg. Vidare vet man, att hvarje föremål som uppvårmes utvidgas, men att det åter drager sig tillsammans, når man askyler det. Då nu svarta föremål äro underkastade tåtare och hastigare temperatursörändringar, lida de följakteligen af en större mångd utvidgningar och sammandragningar, hvarföre de åfven hastigare skadas i sina sammansåttningar och fortare förstöras. Detta är, mårk väl, icke endast en theoretisk sanning: Man har på skeppsvarf, funnit, att fartygens svartmålade delar behöfva oftare repareras, ån de delar, som varit hvitmålade, ehuru de varit förfårdigade af samma material och lika mycket utsatta för tillfålliga yttre skador. Håraf ser man huru oklokt det år, att anvånda den svarta fårgen på fartyg, vagnar, dörrar, presenningar och andra saker af tråd eller tyg, som åro utsatta för solens inverkan. Ljusa och klara fårger, hvilka åro dåliga vårmeledare, skola befinnas vara mera ekonomiska, om också deras ursprungliga pris år något högre. En skeppsrederifirma i London har gjordt ett prisvärdt försök att såtta sig Öfver folkfördomen, derigenom, att det målat sina fartyg hvita och tresårgade; men vi tro, att de stå nåstan ensamma med denna nyhet. Svarta föremål hafva dessutom en annan, mera okänd, ehuru icke farligare egenskap, nemligen den låtthet, hvarmed de insuga och behålla osunda och obehagliga gaser och dunster. Om man tager några klådeslappar af åtskilliga fårger och upphånger dem på ett stålle, der illaluktande gaser utvecklas, skall 333