Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1851, sida 1

svarare och uppråtthållare. Nånå! det kan 0 AO OA OMS BEE SR det, i liknet med de andra T—Iiksstånden, skulle ega rått att sjelft vid riksdagarne tillsåtta sin sekreterare. Förslaget, som bifölls af alla riksstånden, och sålunda i grundlagsenlig ord ning blef hvilande till asgöra nde vid innevarande riksmöte, har vål ånnu icke kommit under behandling inom stånden; men det torde inom kort vara att förvånta från Konstitutionsutskottet, tillika med åtskilliga andra af stånderne vid förra riksdagen godkånda förSlag till åndringar i grundlagarne. Att det åfven af nuvarande stånder antages och gillas, derom har jag icke hört några synnerligen delade meningar, och man kan då ej gerna antaga annat, ån att det åfven i sinom tid erhåller K. M:ts stadfåstelse, ehuru det angår en inskränkning i de kungliga prerogativerne. Bore, som i gårdagens nummer tager ifrågavarande åmne i nårmare skårskådande, tyckes dock icke hysa samma åsigt, utan förmodar, att förslaget kommer att ståta på motstånd hos Ridderskapet och Adeln, hvilka, som hvar man vet, med så mycken stolthet och tillförsigt kalla sig thronens och de kungliga prerogativernes vsjelsskrisne förvål så hånda åfven; men jag vill imellertid i det långsta betvisla allt motstånd i denna fråga så vål från adelns som konungamaktens sida, och jag har mina goda skål dertill, hvilka jag vid ett annat tillfälle torde komma att nårmare utveckla. — Vid 1828 års riksdag aflåt K. M:t sjelf proposition att Bondeståndet skulle ega rått att tillsåtta sina notarier, hvilka förut, liksom sekreteraren, tillsatts af konungen. Denna proposition bifölls vid det I påföljande riksmötet. Skulle nu Ridderskapet I och Adeln vilja vid innevarande riksmöte lågga hinder i vågen för Bondeståndet att sjelft framdeles få vålja sin sekreterare, så kunde lu, låtteligen hånda, att K. M:t, i detta fall trådande i sin höge faders fotspår, vid innevarande eller nåstkommande riksdag, sjelf aflåte proposition derom till Stånderne, och då kunde vål Ridderskapet och Adeln ej annat, ån åfven stålla sig förut gifva exempel till efterråttelse, och ssalunda för sin del bisalla propositionen. Man lårer inom kort halva att till Konstitutionsutskottet insörvänta ett förslag, som går ut på att belågga den periodiska pressen med ungefär samma bojor som i Frankrike, och örgodar, att nåmnde förslag kommer att understödjas af nämnde utskotts tjenstvilliga I majoritet. Bland annat såges den komma att för en tidnings utgisvande föreslås 1) . . ? en borgenssumma af ej mindre belopp, ån 10,000 Rdr bko, 2) en reorganisation af den nuvarande juryn i tryckfrihetsmål, och 3) o rimligt höga böter för den, som af juryn fårö klaras hafva brutit emot den nya tryckfrihetsförordningen. Roten och upphofvet till detta förslag sörmenas böra sökas i den s. k. Såndagspressens svilda sramfartpå det enskilta lifvets sridlysta område, åsvensom i de anlall, för hvilka landets mest upphöjda perI sonligheter nåstan dagligen åro blotistållde.Såsom sörslagets författare nåmnas Rikets I Stånders nuvarande justitieombudsman, Herr S. L. Theorell, och nuv. sekreteraren i konI stitutionsutskottet, Hr professorn m. m. Nordstråm. Det på reformmötet i Örebro sistl. år antagna representationsförslaget har af riksdagsmannen Johan Johansson från Örebro lån blifvit i sin helhet adopteradt och såsom egen motion i vederbörlig ordning till Konstitutionsutskottet inlemnadt. Det skall i sanning blifva högst intressant att i sinom tid få låsa förslag, det enda, hvari man vågat taga stenåmnde utskotts betånkande, rörande detta get fullt ut till en verkligt folklig representation. Flera andra riksdagsmån, ålven från Götheborgs och Bohus lån, hade hvar får sig ämnaf att till konstitutionsutskottet såsom egna ingifva bem. förslag; men hafva blifvit förekomne af Johan Johansson, hvilken, som du sjelf af riksdagssörhandlingarne torde hafva sunnit, år en man, som med heder sörsvarar sin plats såsom ett af Svenska folkets I ombud. — Äfven från Bengt Gudmundsson åårer konstitutions-utskottet hafva att motse ett förslag till förändring i vårt nuv. repreSsentationssått, om det ej redan i dessa dagar blifvit inlemnadt. Att ett på klassval grundadt IH I II