Stockholm. Efter förordnande af Iustitie-kanslersembetet, har stadssiskalen v. häradshöfding de Berg hos rädhusrätten uttagit stämning å anSvarige utgifvaren af tidningen -Nya Söndagsbladet, får smädliga yttranden i samma tidning mot sistlidne års taxeringskomitå hår i staden, hvilket mål blifvit lottadt på rådhusråttens tredje afdelning; och har aktor uti ståmningen yrkat ansvar, enligt 3 Y 6 mom. och 4 S 7 mom. tryckfrihetsförordningen, 200 rdr bko böter och att de åtalade tidningsnumren måtte konfiskeras. Sekundlöjtnanten vid K. M;ts flotta Knut Peyron har genom hans excellens grefve Löwenbjelms medverkan erhållit engagement å en fransysk fregatt, hvilken under loppet af Februari månad lårer afgå till China. K. M:t har tillåtit med. licentiaterne F. A. Kalen, J. E. Håkansson, A. W. Mort. Acharius, N. A. Sparrman, K. A. Hagberg och M. Grenholm, hvilka styrkt sig hafva vid Upsala universitet aslagt de lårdomsprof, som erfordras för med. doktorsgradens erhållande, att, utan föregången promotion, undfå doktorsdiplom. — K. M:t har beviljat esthet.-professorn vid Upsala universitet P. D. A. Atterbom ytterligare 2:ne års tjensledighet till slutet af år 1852, i anseende till hans fortfarande sjuk lighet, med vilkor att han, liksom förut, af ssin lön afstår 300 rdr bko årligen till den vikarie, som under tjenstledigheten förestår professionen. Johannes Nilson från Skåne har våckt motion om det förtydligande i Karta-Sigillatasörordningen att endast de tidningar böra ståmplas som sörsåndas med posterna. — Statsutskottets utgiftsafdelning lårer d. 10 dennes enhålligt tillstyrkt det af K. M:t åskade anslag af 18,000 rdr bko årligen, handpenningar åt kronprinsessan, men deremot afstyrkt hr Rååfs af Småland motion om ett förhöjdt anslag får de tre yngre kongl. prinsarne af 60,000 rdr bko, och i stället, (likvål endast med pluralitet af en röst), hemstållt om ett årligt appanage af 10,000 rdr rgs-sedlar för dem hvardera. — rolkets röst förordar klassval och har sjelf uppstållt ett splitter nytt förslag. — Hvartill detta tjenar, om ej till att försvära reformen, år svårt att inse, och det vore besynnerligt om F. R. inbillade sig att något annat förslag hådanefter kan vinna nationens bifall, ån ett sådant som grundar sig på allmänna val.