detaljbestammelser — ,, säga vi, den hos folket förmodade för förslaget gynnsamma opinionen varit den hufvudsakliga omståndig het, som beståmt de grå att så hårdnackadt kåmpa för en sak, hvilken de icke ens sjelfva vågat påstå vara rått god, så borde de vål nu vara, långt ifrån modfållda, surmulna och förbittrade, snarare glada och vål belåtna att den der tyranniska opinionen, såsom det visat sig, i verkligheten icke finns till och att de således icke deraf mera förhindras att upptråda för ett annat, ett båttre representations förslag, hvaråt de kunna egna och inviga sig med öfvertygelsens hela värma, nit och kårlek. Besynnerligt nog, synas likvål de f. d. grå i allmånhet icke hafva riktigt uppfattat detta. Vi såga: synas; ty, om de verkligen med sjål och hjerta ånnu vidhångde 1848 års förderfliga förslag eller endast ville utbyta det mot ett liknande, då vore de icke f. d., utan fortfarande grå, och då skall liberalismen återtaga tillbudet om bundsförvandtsskap. Men vi vilja ännu icke tro sådant. Vi hoppas det båsta. Och under sådan förhoppning våga vi härnedan uttala ett par vånskapliga uppmaningar till de f. d. grå, våra blifvande bundsförvandter — vi mena Bore, Najadeu och Barometern. Såkerligen skola de för sakens skull derom åro vi öfvertygade — välkilligt lyssna till dessa uppmaningar och vid dem fåsta det afseende, hvartill de kunna vara beråttigade. Vi vilja ingalunda förhindra det grå partiets f. d. organer att förklara och ursåkta sitt senaste beteende i representationsfrågan; men vi taga oss friheten bedja dem afhålla sig srån påtagliga osanningar och oförskämda anSpråk och beskyllningar. Att börja med vilja vi bedja de ofvannåmnda tidningarna undertrycka sådana yttranden, som följande i Najaden för d. 9 dennes: Den allmänna opinionen låt dock (oaktadt de. grås alla uppmaningar) icke på ett allmånnare sått höra af sig. Det var egentligen endast de mera radikala, som syntes verksamma och intresserade; men vi betviflade, liksom vi ånnu betvisla, att de voro ett sannt uttryck af den allmånnasle opinionen. Det kan vål i det hela vara temligen likgiltigt, hvad den lilla Najaden tror eller betviflar, sedan nu genom voteringen öfver representationsförslaget klarligen och ovederlåggligen blifvit ådagalagdt, att nåstan hela bondeståndet, de nio tiondedelarna af nationen, samt en högst aktningsvärd minoritet i borgareståndet jemnte många i adelsoch presteståndet hysa den opinionen, af hvilken de s. k. radikala tidningarne varit ett sannt uttryck (ty ett falskt uttryck af en opinion år ju, båsta Najad, detsamma som ett ickeuttryck? der ligger således en contradictio in adjecto uti ofvanciterade najadiska fras). Lägg hårtill alla dem, som, erkåndt, kapitulerade med sin dfvertygelse och endast -för försoningens skull-sröstade för förslagets antagande, så torde hvarochen inse att de liberala tidningarna (af de grå kallade radikala) uttryckt den opinion, som i sanning år den all månnaste. — Att den allmånna opinionen icke på ett allmånnare sått låt höra af sig, är ett påstående af Najaden som förvånar oss, enär hon i somras ville med all gevalt intala hela Svea rike, att snart sagdt i hvarje klass, i hvarje stånd var en för förslaget gynsam opinion förherrskande, och enår hon, enligt uttryckligt erkånnande, just af denna söregifna opinion förmåddes att ,upptråda som sköldmö för det då hvilande förslaget. Några rader långre fram vidgår också Najaden uti ofvanciterade nummer, att en alltjemnt våxande opinion för förslaget verkligen fanns.— Hvartill tjena alla dessa motsågelser och svångningar? Menar Najaden eller de andra tidningarna, att de på detta sått skola kunna råttfårdiga sin anslutning till de grå? — Hvad slutligen Najaden åsyftar med påståendet att de radikala syntes verksamma och intressera de, tåcktes hon kanske med det snaraste närmare förklara. Derjemnte uppmana vi vånskapligen de f. d. grå att icke upprepa eller inståmma i Bores yttrande för den 3:dje dennes: Att detta sista (1848 års) förslag kunnat af två ofrålsestånd förkastas, skall i en fram2 oo BE KIlAKa BO BR Ehm