Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1851, sida 1

FLMGTMTLIICEC DTIaIICIL. Maktpåliggande riksdagsmotioner. II. (Om ulgifrande af en försattningssamling för lullljenslemdn, handlande m. fl.) Ej blott för tulloch bevaknings-tjenstemånnen, utan snarare åndå mer för handlande, fabrikanter, speditörer, skeppare, formån, eller med ett ord alla, som med varors införskrifning, mottagande, afsåndning och transporterande hafva någon befattning, år det hår i Sverige en ganska stor olågenhet, att de stadganden och föreskrifter, som skola innebåra kontrollen öfver tulltaxans efterlefnad och garantera dess verkstållighet, åro spridda uti en stor mångd sårskilta författningar, såsom t. ex. Underråttelserna till tulltaxan, Seglationsförordningen, Förpassningsstadgan, Ståmplingsförfattningarne, Nederlagsoch Transitosörordningarne, Tolagsreglementen, Lurendrejeriförordningen, Ijenstgöringsreglementena för Tulloch Lotsverkenas tjenstemän o. s. v., och åndå dessutom uti en hop åldre och nyare rescripter, Kongl. Bref och Gen. Tullstyrelsens cirkulårer, hvarpå allt vederbörande tulloch bevakningstjenstemån svårligen kunna hafva reda, långt mindre asflårsmannen, den der ej har tillfålle att egna ett sårskildt studium åt hela denna vidlyftiga lagstiftning, och icke en gång kan veta hvarest alla kållorne till densamma åro befintliga och skola uppsökas. Utaf huru stor nytta det varit och dagligen år för de trasikerande, att alla de särskllta nårmare beståmmelser och förklaringar, som angå sjelfva tulltaxan, blifvit sammanfattade på ett stålle och jemte denna utgifna uti den såkallade Tullhoken-år bekant, och lårer jag icke hår behåfva åberopa. Men föga ringare, utan snarare långt större nytta skulle såkerligen åstadkommas, om alla stadganden och beståmmelser, hvilka angå Tulltaxans verkstållighet och efterlefnad, och som, på sått nyss nåmnts, åro spridda uti en stor mångd författningar och rescripter, jemvål blefvo uti ett enda arbete under generella rubriker samman fattade och utgifna. På det såttet skulle ej blott tulloch bevakningspersonalen, utan åfven de trasikerande få en lått öfversigt af de föreskrifter, som det tillhör de förra att verkstålla och de sednare att stålla sig till efterråttelse, men hvilket åtminstone för de sistnämnde nu ofta år ytterst svårt i följd af omåjligheten att kånna hela denna vidlyftiga lagstiftning. Den sörtjenstfulla Tullboken, mig veterligen det första och enda verk af det slaget i Sverige, år, såsom bekant, ett privat arbete af en tulltjensteman. Men knappast lårer det vara att hoppas, det någon enskilt man skulle underkasta sig det vida mådosammare arbetet, att i korthet sammandraga ett sådant, icke mindre nyttigt verk ifrån alla de sårskilta författningarne, jag ofvanfåre uppråknat. Öfvertygad om den stora gagneligheten utaf ett sådant verk, ej mindre, såsom jag nyss nämndt, för samtliga tulloch bevakningspersonalen ån för alla trasikerande, skulle jag —ä— ahm EE—