Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1851, sida 1

Riksdagen. Plena den 8 Januari 1851. Hos Ridd. och Adeln föredrogs Statsutskottets betånkande N:o 10 i anledning af K. M. proposition om uppförande af en byggnad i sammanhang med Östra facaden af theaterhuset åt Carl den 13:s torg och arsenalsgatan. Hr Sandstromer upplyste, huruledes den ifrågavarande byggnaden skulle kunna uppföras utan någon serskild utgift för statskassan; betånkandet, som afstyrker den ifrågavarande byggnaden, och som förut blifvit af trenne riksstånd antaget, bifölls åfven hår. Statsutskottets betånkande angående det till 75,000 rdr nedsatta förskottsanslag till fortsåttning af fåstningsbyggnaderna å Waxholmen samt vid Carlsten och Carlskrona, återremitterades efter anmårkningar af generalerne Lefrn och af Dalström samt hr krigsministern. Derefter förekom till remiss hr von Hartmansdorsss motion, att den s. k. krigsrustnings-bevillning, om hvars upphörande K. Maj:t såval i sitt throntal gifvit löfte, som i proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjort framstållning, icke destomindre måtte fortfarande utgå för att bereda tillgång för den extra statsreglering, hvilken tillåfventyrs kan vid innevarande riksdag af rikets ständer beslnsas. Uti debatten, till hvilken vi återkomma, deltogo hrr Sandstromer och frih. Raab, som på ett ganska kraftigt sått tillråttavisade hr v. Hartmansdorff, hvilken åter försvarade sig temligen lamt, understodd af hr C. Printzensköld. I öfrigt remitterades flere motioner till vederbörliga utskott deribland en af br Arvid Ribbing, om inteckning i fastighet å landet för framtida försörjningsafgift till vid egendomarne antagne arbetare, våckte en långvarig debatt, deri flere ledamöter, såsom frih. Raab, hr Adelborg m. fl., talade emot motionen. — Hos Presteståndet anhöll vid början af plenum prosten Schram, som varit frånvarande då representationsfrågan behandlades, att få till protokollet nedlågga sina tankar i denna fråga. Herr prosten yttrade hufvudsakligen, att som förslaget innehåll alltför starka demokratiska tendenser, han för en stadgad konungamakts bestånd och ett ålskadt fosterlands vålfård hade kommit att hylla pluralitetens åsigt. Förbättringar voro visserligen nödvändiga, men utan total omstöpning. Sjelsskrifsenheten borde upphöra, de orepresenterade få plats i riksförsamlingen, och riksdagsformerna förenklas, med hvilka åndringar Sverige skulle erhålla en ganska god Statsförfattning. Hvad angick prosten Meläns motion, så ansåg talaren den hafva bordt remitteras, till hvad utgång som helst. Derefter föredrogos följande Statsutskottets memorialer: N:o 13 angående anslag till fåstningsbyggnaderne å Waxholm, Carlsten och Carlskrona, som efter en långre diskussion återremitterades. N:o 14 och 15 handlade om motioner, som blifvit oriktigt remitterade och afgjordes på vanligt sått. N:o 16, angående Riksgåldskontoret affordrad depositionsafgift för återstållandet af infriade och derefter i Rikets Stånders Bank deponerade obligationer, föranledde en munter debatt, till hvilken vi i sammanhang med ofvannåmnde åfven återkomma. Memorialet bifölls genom votering med 19 ja mot 18 nej; den förseglade sedeln afgjorde utgången. — N:o 17, tillstyrkande hyresfri upplåtelse af ett rum i Riksgåldskontorets hus för Rånteoch kapitalförsåkrings-anstalten, bifölls utan diskussion. ..nnnnn SUNSET ANNES SES EES RENEE