Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1851, sida 1

Konstberidare-samiljen. Ar Bernh. Sev. Ingeman. (Forts. fr. N:o 5.) Hans svar var något förvirradt; men han gaf Ritter sitt hedersord på, alt han icke skulle åtrå hans och hans familjs sållskap ett enda Ögonblick längre, ån som kunde bestå med hvad han var skyldig dem och sig sjelf, Med ett lif och en glådje, som familjen knappast kunde erinra sig hafva sett hos den gamle Ritter, förde han nu sin nye elev till det stora magasinet i bakgården, hvilket tjente dem både till theater och ridhus, och der de under tiden om förmiddagarne öfvade sig för slutna dörrar utan åskådare. Pietro och Giasinda voro förvånade vittnen till den raske och smidige grefve Falkenbergs första eqvilibristiska prof, hvarvid han allaredan ådagalade en ganska sast hållning och någon tidigare ölning å ån för dagen. Men hans lust och ifver och hans för en nybörjare ovanliga dristighet förnöjde i synnerhet den gamle. Vid de mimiska öfningarne påtog grefven sig Pierrotsrollen, som han ofta under sin skoltid