Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1851, sida 2

Sörjom derför ej! Till Jord skall blifva hvad som en gång varit jordens lån. Matkarne om rofvet fritt må kifva i den ödsliga, den hemska vrän! Men i solljus, i oåndlighetens klara rymder frålste anden bor, ty dess barn han år, år evighetens, och han vet förvisst på hvem han tror. E.—RN