Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1851, sida 1

dekorationer, vid hvilken förråttning han tillåt sig en mängd sjelssväldiga ätsörder och uttryck. Min Ämortröja måste också till skråddaren, min fru!— sade han och kastade en . 2: . sidentröja, med ett par vidsydda spräckliga vingar, på stolen — skola vi ännu en gång gilva Amor och Psyche, och jag skall rida till Olympen på repet, få vingarne icke falla af mig på vågen. — Och vår måne — ack, den år i ett högst ömkligt tillstånd; huru skall jag kunna sucka sör en sådan suttig måne, om Columbine ån vore aldrig så gudaskön! — Månen måste också till skråddaren.bet år ju mammas gamla måne, bietro!— svarade Giasinda — -når du skall sucka för mig, skall jag bedja om en ny måne.bå denna måne var ny, barn!— genmålte den bleka, saktmodiga frun och suckade — sdå var det en lycklig tid: då satt jag icke med biljettlådan vid ingången, och ej heller satt pappa då så mörk och tystlåten och beråknade utgifterna; då flög han med lif och själ från Olympen som en verklig Amor och hemtade sin Psyche ... Nu år det annorlunda. Hon lade den lille runda silfverflorslappen omsorgsfullt samman och vånde sig bort, under det hon aftorkade en tår från de svarta, insjunkna ögonen.