Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1851, sida 1

Återblick på tilldragelserna i utlandet 1850. Det nu förslutna året kan i rikedom på håndelser, märkvårdiga i politiskt hånseeende, ingalunda måta sig med de begge nårmast föregående åren 1849 och 1848. Deremot kan man såga om detsamma, att det varit sårdeles rikt på lårdomar, som böra blifva af stor vigt för Europas framtida utveckling. Året 1850 har det i synnerhet varit reaktionen, som lemnat bidrag till historien. Redan segrande 1849, har hon haft och har ånnu makten i hånderna i de flesta lånder af Europa samt gifver ton och riktning åt politiken så väl utåt som mat. För så Mdt om den satsen år sann, att det år alltid de maktegandes historia, som skrifves — och såsom historien hittills i de flesta fall blifvit skrifven eger satsen åfven sin fulla riktighet — kan alltså 1850 års historia sågas hufvudsakligen tillhöra reaktionen. Under sådana omståndigheter äro aspekterna betydligt förmörkade för frihetens och framåtskridandets sak, hvars aktier synas stå såmre, ån straxt föire 1848, ehuru i sjelfva verket förhållandet icke år sådant. Det var ju helt naturligt, att efter en så stark explosion, som den 1848 intråffade, reaktionen, då den fick luft, skulle åfven utveckla en betydlig styrka. Någon har tråffande liknat reaktionen efter en revolution vid den recul, som kanonen gör efter att den aflossats och hvilken år desto håftigare, ju starkare skottet år. Men frihetsvånnernas tröst ligger deri, att reaktionen, då den får dfvertaget, till följe af en inre nödvändighet, bår sig så hufvudlöst åt, att hon sjelf befordrar framåtskridandets sak. Hon trycker och trycker, pressar och pressar, tills hon åter framkallar en ny explosion, ofta sju resor vårre ån den föregående. Så har hon alltid betett sig, och så gör hon åfven nu. Det