Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1850, sida 1

——— PXn— ————56— somras innehåll det en följd af -Bref frår London, som man sade att Capefigue hade skrifvit i Paris, och som alldeles sörkastade det parlamentariska systemet, oektadt — un derligt nog bladet heter -Nationalförsamlingen Det upptrådde derefter mot press friheten och begårde en lag, huru strång den ån måtte vara. Detta smakade IUnivers sårdeles väl, som med stor glädje skulle tillsluta sina egna ögon, om blott alla blad omkomme; men det smakade icke vål för Assemblöe nationale sjelf, som nu bitterligen klagar öfver den nya presslagens tyranni.— V Union, Berryers blad, år försigtigare. Det redigeras med ett våmående lugn; man tycker sig vid låsningen se Berryers runda, trefliga ansigte, men man mårker dervid också hans stora duglighet. Berryer har den fördel framför de flesta andra franska politici, att han oafbrutet har iakttagit samma stållning; år 1830 under Carl den X uppträdde han i spetsen får en rojalistisk opposition mot de 221, som åvågabragt revolutionen; han erkånde Ludvig Filip såsom ett faktum, med reservation får sina -sympathier-; han for till Belgrave-Square och gjorde sin uppvaktning hos sina sympathiers kung, likasom han nyss reste till Wiesbaden; han blef då fletri. brånnmårkt med ett af kammaren uttaladt tadel, hvilket han undfiok under republiken, emedan ordningens partier ånnu icke vågade angripa hvarandra. Han eftertrak tar en slags konstitution, en oktrojerad charta såsom förut 1830; men hvad han personligen vill eller icke, år för ögonblicket temligen lik giltigt, eftersom politiska partiers verkan icke beståmmes endast af dem sjelfva, utan åfven af deras motståndare. Når Berryer vill omstörta republiken, måste han taga imot den makt och den princip, som år istånd till att företaga omstörtningar. — Detsamma gåller om Opinion publique samt Gazette de France, som sår litet långre ån B. och bildar öfvergången till Larochejaquelm.