Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1850, sida 1

uttrycker sig, -momenter deraf. Men då Vitalis sjelf ansett dem såsom ofullkomliga, tyckes ingen ega rätt att i dem söka någon bild af honom, vare sig såsom skald ellar menniska, Vitalis har icke uttryckt sig sjelf i dem. De äro endast att betrakta såsom misslyckade portråtter af den skald. hvars klara spegelbild vi skåda uti dess öfriga verk. Det år imellertid en kånd sak, alt litteråra sam lare föga vårda sig omen menniskas sista vilja. De hafva en slags pietet för sig sjelfva: -den pietet, som förbjuder alt utesluta något,men som bjuder att uppsnappa och till allmän åskådning sramstålla alla möjliga reliquier efter en stor man. Vi vilja derföre genast lemna frågan, om arbetet varit tillåtligt eller otillåtligt, samt endast undersöka, om det år godt eller icke. Blott i förbigående skänka vi uppmärksamhet åt följande yttrande af utgifvaren: -Utan tvifvel hade största delen (af de hittills osamlade produkterna) fått rum i den af prof. Geijer ombesårjda upplagan, om ej hans tid och tankar varit for mycket upptagne af vigtigare saker, för att kunna medgifva det uteslutande interesse och den sorgfållighet, som de måhånda underlågsna, men trogna, naturer, som kallas samlare, merändels hafva.Knappast kan i en så liten punkt ett större anfall riktas mot Geijer, ån hår blifvit gjordt. Utgilvaren sörevitar honom distraction. interesselöshet, slars och otrohet. Att beskyllningarne åro oråttvisa inser enhvar, som tagit nårmare kånnedom af Geijers måsterliga redaktion och låst hans berömda företal, som sannerligen icke kan vara hopkommit under tanken på andra saker. Det röjer alltigenom -det ute. a a 2 slutande intressefår vånnen och den ömma 217. . 88 -sorgfållighet om hans minne, som (jeijer, enligt utgifvarens sörmenande, skulle saknat. Då utgifvaren jemför sig med Geijer och kal. 2 2 lar sig en måhånda underlägsenanatur, hade han utan skada kunnat bortlemna det lilla tviflande ordet måhända. Deremot tål hans -utan tvifvel högligen att betvislas. Hvarken brist I på tid eller mindre omtånksamhet föranledde Geijer att utesluta meranämnde skrifter. Han har endast uteslutit dem, som sörfattaren sjelf ansett ovårdiga att intaga ett rum i samlingen, och har i sitt söretal redogjort för denna mesure. II. I det vi nu öfvergå till en nårmare granskning af arbetet, vilja vi först gifva en fram2 . . ställning af dess innehåll. Samlingen år så tillvida ofullståndig, som der saknas följande skrifter af Vitalis: 1:0) En vapendans med Phosphoristerne. Stycket finnes i -krage, Vitter Tidskrift. öste och 6:te arket. Stockholm, 1825. 2:o) Estertal till 2:dra upplagan af Vitali Dikter. Finnes vidfogadt nämnda upplaga, pag. XI, och år skrifvet af Vitalis i föråäggarens, Boktryckaren Bruzelii, namn. Vid ett arbete, som år åmnadt att utgöra ett itterårhistoriskt bihang till Vitalis Samlade Dikter, är det en stor uraktlätenhet af samaren att icke uppgifva kållorna, ur hvilka ran hämtat hvarje särskilt stycke. För att ishjelpa denna kritiska brist, vilja vi genom så innehållssörteckningen och dervid anteckna le böcker, i hvilka man kan återfinna sam arens efterskörd.