Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1850, sida 1

I Riksdagen. Kongl. Maj:t har genom skrifvelse till rikets stånder meddeladt de skål hvarföre Kongl. Maj:t icke kunnat bifalla följande, utaf rikets ; stånder vid sista riksdagen fattade beslut ang. åtskilliga lagsörändringar, utfärdandet af en förordning angående inteckning i fast egendom, upphäfvande af kongl. förordningen den 19 Auqusti 1762 angående utvidgad testamentsfrihet efter stadsrått, 4 och 5 SS. i 17 kap. Ärfdabalken samt 8 kap. 3 1 mom. Jordabalken. Lag för utrikes vexlar. Konstitutionsutskottet har den 7 d:s i sammanhang med memorial n:o 2 till rikets stånders af-örande särskilat öfverlemnat Kongl. Maj:ts nådiga förslag till ny riksdagsordning, med serskild artikel, åfvensom i sammanhang dermed till ny rageringsform, af den 1 Maj 1848. I plenum på riddarhuset den 7 dennes talade hr Liljenstolpe de tjenandes sak vid diskussion om förslaget angående vtjenstehjonsböcker. Beslut fattades i samma plenum att vålja suppleanter för utskottsledamöterna. Hr Stiernsvärd, G. M., väckte motion om landtförsvarets reorganisation. Från alla håll af salen samlade sig ledamöter kring den plats, som talaren innehade. Han förklarade, att då Kongl. Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof blifvit direkt till statsutskottet aflemnad och snart torde blifva behandlad, så ville han nu yttra sig angående landtförsvaret, på det att de åsigter han hyste måtte blifva tagna med i betraktande. Derefter upplåstes motiver och motion, som i hufvudsak gick ut på att indelningsverket ordnas i ösverensståämmelse med det förslag, som hr Stiernsvård vid förra riksdagen afgifvit; men som indelningsverket ånnu hade så många anhångare, att hr Stiernsvård fruktade, det möjligen denna i motionårens Ögon riktigaste åtgård icke skulle blifva bifallen, så hade han uppgjort ett alternativt förslag att, med indelta armsens bibehållande inråtta försvarsverket på en mera betryggande fot. För detta åndamål ansåg motionåren att nuvarande beväringsexercisen borde afskaffas och i stållet skyttgillen stiftas öfver hela riket med anslag af staten och under dess kontroll. — Hos Presteståndet våckte frägan om bordläggningen af Konstitutions-utskottets memorial angående representationsförslaget något motstånd. Prosten Almqvist begårde att med föredragningen deraf måtte få anstå till motionstidens slut, och prosten Melen yrkade att memorialet tillsvidare måtte anses såsom icke i I