Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1850, sida 2

drag att sjell pDesltuta SparUSHN UFPÄ 70 så snart Götheborgs stad en vecka varit fri från koleran. (Ö. P.) — — landels-Underrättelser. (Forts. fr. 276.) London den 19 Nov. I Irland alstras ganska mycket äfvensom i England, i synnerhet i Yorkshire, men emedan statistiska uppgifter äro bristfälliga öfver sådana förhållanden här i landet och till en del alldeles icke existera såsom t. ox. om lin, så är totalproduktionen af lin här i landet icke nog kändt och kan alltså endast uppskattas på en höft. Vi tro att denna inhemska produktion uppgår till öfver 2,000,000 ctr, och från utlandet tillföres oss årligen cirka 1.500,000 ctr. Totalförarbetningen af lin är alltså årligen kanske icke mycket mindre än fyra hundra millioner skälp. eller 3 mot bomullskonsumtionen. Emellertid är förbättringen af qvaliteten och beredningen af linet viktigare än tillvexten i odlingen, innan det kommer i fabrikanternes händer. Efter många fåfänga försök har man omsider gjort stora framsteg, och, som ofta är fallet i dylika omständigheter, hafva äfven utländningar, neml. Tyskar, Schweizare och Fransmän deruti gjort oss förträffliga tjenster med dess bekanta vetenskapliga forskningsbegär. Man förevisar redan profver på lin, hvilka kunna användas för samma ändamål för hvilka hittills endast siden och bomull kunnat begagnas. Vi nämna icke sådana tyger, som innehålla en blandning af trådaktiga tillsatser, varande redan flere år nogsamt bekanta i alla fabriksorter. Men lin, rent och utan inblandning fint och smidigt som siden och bomull utlofvas nu efter de nya rön som tillvägabragts. Belgien har förut tillfört ose det bäst beredda lin, men man hoppas i framtiden kunna leverera det ännu bättre bärstädes och till och med i stor skala. Verkningskraft och kapital fordras nu för att gifva de nya uppfinningarne omfång och utveckling. Redan talar man om ett Joint stockcompany,7 hvilket i Irland ämnar bearbeta en jordrymd af 100,000 acres till linodling. Man har hittills beräknat att en acre producerar 4 ctr lin, men man väntar sramdeles större produktion, och då värdet på vanligt ryskt lin är 40 s. pr ctr, så kan man lätt sluta till huru fördelaktig linodligen skuile vara för våra landtbrukare, om sansade förhoppningar gå i fullbordan. I stället alltså att betala utlandet penningar för lin, komma vi således att i framtiden betala mindre för lin ock mer för bröd, och våra jordegare skola utan hveteodling erhålla högre arrende än med densamma. Aldrig tillförene voro lifsmedel fortfarande så billiga som nu och likvål äro de ännu billigare än här i de till oss angränsande länder (t. ex. Frankrike). Det har ej gifvits någon tidpunkt då detta lands befolkning varit så fördelaktigt och allmänt sysselsatt som för närvarande. Fattigskatten (Poorlaw) som förut ofta erfordrade i England och Skottland ensamt 8,000,000 pr annum, tages nu mindre i anspråk och fordrar i närvarande ögonblick kanske icke fjerdedelen. Och hvaraf kommer denna prosperitet? Kanske af krig eller tvångsåtgärder, eröfringar, prohibitioner, handelstraktater, som göra deuna nation rik och andra fattiga. Nej! Fred och fullkomlig handelsfrihet samt upphäfvande af nästan alla tullar och restrietioner äro orsakerna dertill ech skulle äfven för andra nationer hafva samma effekt, om man ville och kund? tilllämpa dem. Men äfven andra nationer öppna ögonen! Vi hänvisa till franska presidentens adress till franska nationen. Den framställer en tydlig bild af den position hvaruti våra grannar befinna sig, och det är tydligt att man nu i Frankrike börjar begripa att icke eröfringar utan handelns utveckling och industri göra en nation stor. Men under närvarande afsöndringssystem s i Frankrike med höga tullar till och med på råa produkter, som äro oumbärliga för fabriker, och med den inskränkta handeln som deraf måste uppstå med främI mande verldsdelar, skulle man nästan vara benägen att tro, icke England utan Frankrike vara en Ö. Här i England bilda 35,000 handelsfartyg, nästan 3,000 ångfartyg, samtligen bemannade af mer än 300,000 sjömän, en brygga, som sätter oss i regelmissig förbindelse med alla verldsdelar; ty till och med från China veta vi nästan timman för posternas ankomst. Värdet af Englands export torde i år öfverstiga 70,000,000 K, ty totalimporten är mycket större och värdet af engelsmännens handel i andra verldsdelar, t. ex. från och till Indien, China, Australien, America, Afrika etc. är så stort att hela penningevärdet af landets utländska handel kanske bör uppskattas till 200 millioner L. Frankrike, en tredjedel större än England, med en fjerdedel mera I innevånare, lika fördelar af China, bildning, vetenskaper etc. idkar en handel som med exoch import tillsammantagne endast utgjorde omkring 100 millioner L sterl. 1849, utan eller åtminstone med en obetydlig handel med främmaude länder. Om alltså fred framkallar alla dessa välgörande resultater; så uppstår naturligtvis den frågan, hvarföre icke verldens nationer kunua använda sin energi och verkningskraft derhän att erhålla fred och afböja krig? Frågan är af så mycket mera vigt för hela verlden, som krig endast medförer förstörelse och olycka, men freden deremot lycka och nationalrikedom; och besynnerligt måste det synas, att man icke sträfvar åt ett sådant mål, som är så lätt att uppnå, nemligen genom en fri och öppen handel och fullkomlig amalgamation af intellektuella nationer. Newyork d. 15 Nov. (Pr Baltic) BÖmUm var flau. sedan vårt sednaste af den 12:te, då —