Riksdagen. I Adelns plenum den 4 dennes våckte hr Liljenstolpe, Adolf Fredrik, motion om införandet af s. k. tjenstehjonsböcker i stället för hittills brukliga orlofssedlar. Motionåren förklarade sig under ett långre vistande i Köpenhamn hafva erfarit sådana tjenstebjonsböckers stora företräde framför lösa betyg; han afhandlade mycket utförligt huru de skulle ordnas i duodesformat om 48 sidor och innehålla tjenstehjonsstadgan samt tryckt paginering, för att i likhet med de nuvarande gesällböckerna upptaga husböndernas betyg, det ena efter det andra, hvarigenom motionåren ansåg, att en sådan tjenstehjonsbok skulle blifva ett slags lefvernesbeskrifning af mycken nytta vid många tillfållen, såsom vid domstolar m.m. För öfrigt borde dessa tjenstehjonsböcker lemnas för så godt pris, att deras inlösande icke måtte blifva någon tunga för tjenstehjonsklassen, hvarföre deras utgifvande måtte uppdragas åt Patriotiska sällskapet, liksom almanachans utgifvande år öfverlemnadt åt vetenskapsakademien. Lämpligen, ansåg motionären kunde dessa böcker utdelas vid konsirmationstillsällena åt den konfirmerande ungdomen. Den inkomst, som håraf uppkomme, skulle anvåndas till understöd åt behöfvande och råttskafiens tjenstehjon, så att utgisten komme till godo samua klass, af hvilken den erlades. Hr Rosenblad, Bernhard, begårde hårefter ordet och förklarade sig inståmma med hr Liljenstolpe, likvål med vissa anmårkningar. Talaren ansåg de föreslagna tjenstehjonsböckerna i afseende på deras större låmplighet för god ordning vara att föredraga orlofssedlarne på lösa papper, men han lade synnerlig vigt uppå att den sattigare klassen icke skulle bli genom dessa böcker beskattad; det var dock icke hufvudsakligen för att yttra sig härom. som hr Rosenblad begärt ordet, utan för att påminna om nödvändigheten, att vid hvilket som blefve saststäldt att brukas, de nu föreslagna böckerna eller de gamla orlofssedlarne, det mätie åstadkommas en säker och pålitlig garanti emot husbönders godtyckliga makt att af håmnd eller andra motiver oråttvisligen gifva betyg, som kunna skada en tjenares hela framtid. Hr Rosenblad yttrade sig med värma och. påminde att i hufvudstaden bar poliskammarens förhandlingar gifvit mångfaldiga bevis för behofvet af en sådan garanti till skyddande af den tjenande klassens rått. Sedan denna motion blifvit remitterad till vederbörande utskott, begårdes ånyo ordet af Hr Rosenblad, B., som gjorde en framstållning om den nytta riksstånden haft af landshöfdingarnes femärsberättelser, hvarföre han önskade, att den berättelse, som bordt vara fårdigtryckt 1847, men då icke kommit Stånderna tillhanda; möjligen derföre, att man icke haft tillräcklig tid på sig, eller derföre, att man trott dåvarande riksdag icke blifva så långvarig som den blef, nu. måtte med det snaraste blifva stånden meddelad, troende talaren, att i fall hr landtmarskalken på enskild våg ville vidtaga någon åtgård för detta ändamål, sådant skulle medföra nöjaktig verkan. Ytterligare hade följande herrar afsagt sig förtroendet att vara ledamöter af utskott: i Bevillningsutskottet: hrr von Hoffsten och af Forselles; i Bankoutskottet: hrr Stjernblad och Reuterschöld, samt i Riddarhusutskottet: friherre Flemming och hr Lagerbjelm. — Hos Presteståndet förekom en anmålan från Wexiö domkapitel, att domprosten A. G. Ahlstrand blifvit vald till riksdagsman (i stället för professor Nils Lindgren, som i anseende till sjukdom afsagt sig förtroendet). Till ståndets pastoral-afdelning öfverlemnades tvenne förslag till katekesens omarbetning, det ena af prosten Holm, det andra af en anonym. Från den bekante Runsten, f. n. prost i Sollefteå, hade inkommit en afhandling angående representationsfrågan; den utdelades i ståndet, beledsagad afhr erkebiskopens förord. ; Motioner våcktes af prosten Melander, angåendo undanrödjande af obeståmdheten i försattningarne om hvar lysning bör verkställas; angående förändring af3 kap. 9 S Giftermålsbalken genom kgl. förordningens af d. 3 April 1810 utvidgande; och angående borgen för kostnad och skada vid anförande af besvär Öfver prestval; samt af prosten Holm, om åtgärder för ett par norrlåndska pastorsbostållens befrielse från rotering, och angående sockennåmndernas befrielse från bestyret med fattigvården, hvilket skulle öfverlemnas till presterskapet. ; — Borgareständets plenum den 4 dennes. Protomm -—— ——— br