Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1850, sida 2

A den håftiga orkanen och regnet öste ned våldiga floder. Lambert satt framför sitt bord vid lampans sken. De matta strålarne belyste omkring honom några landtliga möbler; den på fyra stolpar stående sången, omgifven af sargegardiner, gråstensvåggarne och de nedrökta takbjelkarne. Uppmårksam på sitt arbete, blef hans värja skarp och glånsande, under hans hånder. Emellertid öppnades dörren med ett svagt buller. Lambert vände på hufvudet. En ung, enkelt klådd, smårt och blek flicka intrådde. Regnet slöt af hennes klåder; hennes mörka upplåsta hår nedföll till hålften på hennes hals; hela hennes gestalt bar prågeln af en mödosam promenad i det förfårliga ovädret; men hennes drag voro så lugna, så klara som möjligt; en ängels uttryck låg i hennes blickar. Hon framtrådde midt i rummet, der stannade hon helt försagd. Lambert var ånnu mer förvirrad ån hon, ty han hade igenkånt sin syster Gilberta. (Forts.)