Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1850, sida 2

—— — (—--— —ä—— 0 —! AOrAeeeMMeMeMeMeMe —— korrespondens, ett receptionskort, samt ordern från öfverlogens ombud innehållande Arthur doberons dom. Han lade allt detta tillsammars för att sedermera inlågga det i en portfölj, som innehåll de papper och handlingar hvilka rörde det hemliga sällskapet. Derpå sysselsatte han sig med att iordningsstålla sina vapen för att vara rustad till strid, hvartill Bories, som skulle resa dagen derpå, utan tvifvel ofördröjligen skulle gifva signal. Han undansköt ett stort yllesörhånge, bakom hvilket hans vapen voro dolda, och framtog sin sabel, sitt soldatgevår och den hedersvårja han förvårfvat i de kejserliga bataljerna, samt lade dem på bordet. Emedan öfverste Daubray långe varit soldat, och ganska sorgfållig i afseende på sin ekipering, hade han åfven alltid bibehållit vanan att sjelf putsa sina vapen, och han satte sig således nu till detta arbete med ett visst behag. Stormen rasade ute på fåltet. Skarpa blixtrar upplyste då och då hyddan, och af de håftiga åskknallarne darrade dess murar; halmtaket ristades med våldsamhet, tråden i hvars skydd hyddan var uppförd brakade för