Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1850, sida 1

sannolikt icke ega större insigter uti låkarekonsten, ån Red. Skulle man uti sitt omdöme öfver Red:s beteende vid kolerans utbrott hår vilja utgå ifrån samma synpunkt, som Red. gjort vis å vis nyssnämnde personer, så linge man ju, huru vackra exclamationer Red. ån må hafva om -menniskovärdetoch-mensklighetens intressen, äfven misstånka detta för att hafva utgått från egennytta, hvarjemte, på grund af samma åsigt, enligt hvilken herr öläing borde oskiljas från sin plats som konsul, Red. åfven, om icke i följd af dess i dfrigt ådagalagda alltför stora samvetsgrannhet, borde anses ovärdig att fortfarande utåfva publicistyrket. Men ett sådant påstående vore ju infamt. Med stor omsorg har Red. sammanstållt intygen om hvad ångfartyget Malmös besåttning yttrat om sjukligheten i Libeck, men huru mycket dessa intyg ån fallit i Red:s smak och buru vål de ån af Red. blifvit anvånde som premisser för de dråpligaste konklusioner, så bevisa de dock ingenting annat, ån att åtskilliga af besåttningen, med den hos sjöfolk icke sållsynta benågenhet att genom ölverdrifna skildringar göra sig en smula intressant, tillfredsstållt diverse personers nyhetsbegår med påtagligt ogrundade beråttelser, såsom att i Lubeck vore en så ryslig kolera, att ensamt vid ångfartygets lastning icke mindre ån 13 å 14 schåare stupat etc. Denna åsigt om dessa snållpostens -talande bevis,bestyrkes äfven fullkomligt af den sistlidne tisdag inför Masistraten fortsalta undersökning, hvarom vi hoppas, att snållposten icke underlåter att meddela protokollet. Huru med ifrågavarande beråttelse råtteligen hånger tillsammans, hafva vi dessutom Tedan funnit af den förklaring, som besåttningen d. 14 Sept. med liflig ed uti Kongl. svenska och norska generalkonsulatet i Köpenhamn bekräftat, öch deruti besåttningen intygar, att densamma hvarken d. 26 Juli eller nåstföregående dagar under vistandet i Lubeck sett schåare eller någon annan, som inlastade fraktgodset till Ångsartyget Malmö vara sjuk eller nedstörta af kolerasymptomer, och att till dato ingen, hvarken af besåttningen eller passagerarne ombord på ångfartyget varit sjuk af kolera eller någon annan smittosam sjukdom. Vid senaste förhöret inför Magistraten, då denna förklaring af besåttningen till alla delar vidhölls, lår äfven i afseende på den sjukdom, hvari restauratörens på ångfartyget dotter afled uti Libeck d. 26 Juli, ha blifvit upplyst, att samma, enligt 3 dervarande låkares förklarande, icke varit kolera. Red. af Snållposten har likafullt förut uppgifvit, att det år beståmdt upplyst, att restauratörens på ångfartyget dotter aflidit i kolera. I anledning af denna uppgift vore det ju skål i, att Red. vid nåsta undersök ning uppkallades inför Magistraten för att nårmare redogöra för, hvarifrån Red. erhållit ifrågavarande beståmda upplysning. Sannolikt skall den tillförlitliga källan då befinnas vara Red:s egen -alltför stora samvetsgrannhet.På denna Snållpostens vackra egenskap skulle ånnu icke så få prof kunna anföras, men de nu framlagda bevisen torde, för denna gång åtminstone, vara tillfyllestgårande. M. —L— ————