aga —2711:2::;!d 0 Bidrag till Årbetareassociationernahistoria. (Forts. fr. N:o 272.) Då trådde arbetarne i Frankrike, synnerligast i Paris åter tillsammans och associerade sig, samt lyckades ej allenast att förvärfva sig ett förut saknadt vålstånd, utan åfven den rikes aktning och förtroende. Så kom februarirevolutionen och legaliserade desse associationer samt voterade understöd till dem; men andra förhållanden intrådde: franska republiken beljög sig sjelf, hon blef motsatsen till det hon borde vara. Hon söker att sörtrycka friheten, i det hon förnekar sina egna verk. Men då hon ej kan blunda för den moraliska och fysiska magt som ligger hos arbetare-associationerna, måste hon, rädd för håmndens timma, söka att skingra de förenade krafterne, hvilka en gång skola tråda upp och fordra råkning för det blod och den svett som afpressats dem. De flere hundra arbetareassociationer, hvilka bildat sig i Frankrike trakasseras och förföljas på allt sått af polisens tjensteandar; oaktadt det allt hittills visat sig att arbetareassociationerna åro lika långt aflågsnade från tanken på att omstörta regeringen, som denna att föra sceptern till alla klassers lika båtnad; oaktadt arbetare-associationerna dagligen ökas och ingifva förtroende åfven hos penningekarlarne, hvilka börja inse att just deras sanna intresse ligger förenadt med en inrättning som grundlågger arbetarnes välstånd. Och det var af sådan anledning, som medlemmarne af en union, bildad af delegerade från arbetare-associationerna i Paris, blefvo häktade den 29 sistlidne Maj och deras protokoll och handlingar tagna i beslag, under det föregifvande att unionen skulle hafva ett politiskt åndamål. Efter sex månaders fångelse, blefvo desse anklagade af juryn frikånde. En ibland de tilltalade, Delbrouck, håll, å egna och sina medanklagades vågnar, inför juryn ett försvarstal, som vi, i anseende till den mångd upplysningar om associationernas organisation, det innehåller, tro oss böra efter le National hår i öfversättning återgfiva. -Mina herrar jurymän! I dag hafven J inför eder arbetare-associationernes fullmågtige, tyngde under anklagelsen att hafva bildat en brottslig, hemlig förening (Union) med ett politiskt syfte. Denna anklagelse går ut på ingenting mindre, ån att proskribera arbetare-associationerna; men lyckligtvis har denna anklagelse hvarken stödt sig på något angifvet faktum eller blifvit med något det ringaste bevis beledsagad. Också synas vi nu, efter sex månaders håkte, inför eder våra naturliga försvarare, får att af eder blifva återgifna till våra familjer, till våra affårer, från hvilka en oråttvis förföljelse bortryckt oss. Vårt försvarstal skall blifva enkelt; vi skola steg för steg följa tingens logiska ordning. Ej kan någon draga i tvifvelsmål att, i synnerhet sedan 1830, åtrå efter sociala förbåttringar fått insteg hos de arbetande klasserna. Denna åtrå har frhmkallat flere sårskilta skolor bland statsekonomerna. Alla högsinnade mån studerade på ock sökte att låsa det