Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1850, sida 1

—d.——ö——ä— A— läggningar, intages främsta rummet af de förslag till ny Riksdags-Ordning och i sammanhang dermed ny Regeringsform, som Jag af Konungslig pligt fann Mig uppmanad att, till förmedlande af stridiga åsigter, för Rikets sednast församlade Stånder framlågga, och bvilket af Dem antogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid innevarande Riksmöte. Eder pligt, Eder rått att deröfver besluta har nu intrådt, och Jag hyser den såkra tillförsigt, att J, Gode Herrar och Svenske Mån, skolen åt denna, på Fåderneslandets inre förhållanden inverkande fråga, egna den sorgfålliga granskning och mogna pröfning, hvartill Eder kårlek till Fosterlandet och Edert upplysta nit för dess dyrbaraste angelågenhet måste Eder mana. Vår hufvudsakligaste nåringsgren, åkerbruket, har under de sednast förslutna åren i allmänhet varit välsignad; handel och sjöfart hafva af de politiska rörelserna inom Europa lidit mindre ån man haft anledning befara. En lycklig följd håraf år den fördelaktiga stållning af våra finanser, som Jag skall för Eder framlågga; och ser Jag Mig med fågnad i tillfålle att föreslå en lindring i de skattdragandes börda, genom upphörandet af den sårskilda bevillningen till betåckande af det anslag för krigsrustningar, hvilket Rikets Ständer vid sednaste Riksdag högsinnadt anvisade till ett belopp, som icke blifvit till fullo anvåndt. De medel, hvilka J, Gode Herrar och Sven ske Mån, till elementar-läroverkens förbättrande vid sednaste Riksdag beviljaden, hafva af Mig till det dermed afsedda åndamålet blifvit anvånda, och Jag ser i de till följd häraf redan införda föråndringar en tillfredsstållande borgen för det uppvåxande slågtets framskridande bildning. Åt den ytterligare utvecklingen af denna vigtiga angelågenhet skall Jag egna Mina oafbrutna omsorger. Från den farsot, som hemsökt de flesta af Europas lånder, bar icke heller Sverige blifvit fullkomligen förskonadt; men då densamma varit mindre våldsam och mindre kringspridd ån vid dess första upptrådande, torde Vi åfven kunna hoppas, att den skall blifva snart öfvergående. De åtgärder Jag ansett Mig böra mot farsotens spridande vidtaga, hafva varit förestafvade af hvad Jag om Folkets tånkesått Önskningar i detta afseende hade Mig beant. Gode Herrar och Svenske Mån! Då jag nu förklarar Edra öfverläggningar öppnade, nedkallar Jag öfver dem den Högstes vålsignelser, och förblifver Eder alle samtligen, samt hvar och en i synnerhet med all. Kongl. nåd och ynnest stådse vål bevågen. —— CFC