gelska seden — ett dundrande bifallsrop. Öfverhufvud år förbittringen icke rigtad emot jelsva katholikerne, utan emot de under proestantismens mask. agerande anhångarne af Rom. Asitationen är också mera af en poliisk ån religiös natur. Anglikanska och skottska kyrkans möten hållas, de sleste, ester ett l beh samma sormulär. I första hettan utgjöt an sig å dessa möten i adresser till sina engelska herdar, biskoparne. Men småningom ar man besinnat, att många biskopar, isynerhet den af London, äro hemliga Puseyiter, beh att andra befatta sig mera med verldsliga ing, ån som anstår deras stånd. Moden har erför kastat sig på adresser till drottningen. id dessa möten, som vanligen ega rum unler en kyrkoherdes presidium, kommer en örvånande massa af oförnust och ofördragsamhet i dagen. Man har t. ex. hört protestantiske andlige icke blygas för att uttala, let de gerna önskade se strafflagarne emot katholikerne återstållda och kardinal. Wiseman och hans kolleger transporterade till Botany-Bay. De begge kyrkorna — sade en d:r Cumming, en skottsk kalvinist — ligza sida om sida med hvarandra såsom 2 treMåckare; endera måste gå under! En stor Hel af publiken, i synnerhet många Disseners, åse denna sjöstrid med stort lugn och erinra sig, att stundom åfven begge fartygen så under. Äfven Chartisternes ledare förmana sina anhångare att förhålla sig fullkomligt passiva. Men emellan de begge yiterligheterne står ett starkt, inslytelserikt parti, bildadt af proestanter af alla sekter och katholiker, som, pafsedt alla religionsförhällanden blott såsta sig vid frågans politiska sida. Det vill icke att en främmande surste utöfvar någon juisdiktion i England. att trosfriheten äter går örlorad. Ty ehuru de nya biskoparne betydigt nedståmt tonen och försåkra, att det blott r frågan om andliga ting, så vet dock något hvar, hvad Rom menar med andliga ting, och huru djupt de ingripa i statsoch familjlifvet, når och hvar ett passande tillfålle dertill yppar sig. Ryska czaren, heter det, åmnar besöka den stora industriexpositionen i London. Sinhesstämningen år, i trots af Times, mycket emot honom; derföre vill han icke bo i London, utan ett hotell i Windsor lår vara hyrdt ör hans råkning på 3 månader emot en hyta af 25,000 E. Under hans vistande i Windsor skall en stark fördelning polismanskap från London förlåggas till den lilla staden. änga tvifla dock, om det blir något utaf ed denna resa. Enligt notiser från Cap af den 25 Sept. har en splittring uppstått inom koloniens lagstiftande råd. Ett amendement hade bhfvit dreslaget af Sir A. Stockenström att de kungiga förordningarne om kolonialparlamentets nråttande framför något annat förhandlades, och då detta amendement förkastades med 7 öster emot 4, blef följden att minoriteten ttrådde ur församlingen, så att den icke lånzre var beslutmåssig. SPANIEN. Det låter nu som om statsskuldens reglering gkulle blifva ånyo uppskjuten till 1852. ITALIEN. Österrikes pascha i Venedig förmanar presterskapet att icke befatta sig med politiken och arresterar unga mån, som båra -revoluionåra hattar. Österrikiska militåren i Italien har blifvit örbjuden att skrifva i tidningar. TURKIET. Från Belgrad skrifves under den 12 Nov., att bosniske insurgenterne lidit ett stort nelerlag af turkiska trupperne och jagats på ykten. Insurgenthåfdingen Fuzli-Pascha skall nafva flyktat till Rojamo-Selo i Serbien. Inrikes Nyheter.