Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1850, sida 1

——i — — — vs a ssd Gilbertas slutna och känsliga karakter, nårvaron af detta porträtt, en så farlig gäst i hennes lilla kammare, hade gifvit den stårsta betydelse åt den unga flickans dråmmerier. Men hvad som mest bidrog att fångsla hennes tankar, var det liknöjda och korta sått, hvarpå den unge mannen lemnat henne, så snart hans sinne intogs af något annat. Minnet håraf uppfyllde henne med bitterhet och en obeståmd sorg, och utsådde i hennes hjerta ett frå till agg, som dock underhåll hennes oupphörliga tankar på honom och gjorde denna imaginåra kårlek till ett slags passion. Gilberta satt med sitt arbete under en kaprifoliihåck, öfver henne ljöd trastens sång en enkel enformig och dråmmande sång, lik hennes eget lif. Igenom gallerfönstret såg hon Raoulx nalkas med hastiga steg och upprördt utseende, Han stannade vid det låga staketet, dit han stundom förut kommit, under sina vakter på de nårmast liggande fåstningsverken, för att vexla några ord med Gilberta, och njuta ett ögonblicks lycka. I dag kånde han mera lifligt behofvet deraf. ... Det var nämligen första gången sedan konspirationens utbrott var beslutat, som han återsåg Gilberta. Under alla de fasansfulla pligter han hade att uppfylla, under de djupa