Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1850, sida 1

Q Q A — medlen derföre åro dyrare. Arbetaren kan, såvida han år nykter, inspara 50 7 af sin lön, ja, stundom ånnu mera. I Förenta Staterna år således arbetet ett kapital och det tillochmed det mest produktiva af alla kapitaler, det som hastigast förökas. Om man multiplicerar summan af dessa individuella besparingar med antalet af båda könens arbetare, så skall man förvånas öfver det oerhårda kapital, som årligen frambringas i Förenta Staterne och genast blifver produk tivt. Vi påminna oss Adam Smiths ord: Ett stort kapital med liten fördel tillväxer hastigare ån ett litet kapital med stor fördel.Ordspråket såger: Penningar alstra penningar. Når man sparar litet, år det lått att spara mera; den största svårigheten år att spara på det lilla. I Förenta Staterna spara alla menniskor på detta lilla, som år utgångspunkten för bildandet af kapitaler; och sammanlågg ningen af dessa individuella besparingar utgör det såkraste och mest produktiva kapital, hvaröfver en nation någonsin kunnat förfoga. Den amerikanske arbetaren har icke allenast anledning att förvårfva sig ett kapital; undervisningens utbredning har upplyst honom om och gjort får honom tillgångliga medlen att anvånda det till sin nytta. I Frankrike hafva mångfaldiga anstrångningar varit af nåden, för att låra arbetsklassen begripa fördelarne af sparbanker; likvål finnas många bland de mindre köpmånnen, hvilka icke förstå alt på annat sått draga fördel af sina besparingar, ån att anförtro dem till notarier, hvilke utlåna dem mot pant eller insåtta dem hos bankirer. De franska bönderna lågga dem på kistbotten. Den amerikanske arbetaren vet fullkomligt vål hvad som menas med de allmånna fonderna. Han köper sådana, om han icke föredrager att skaffa sig aktier i de anlåggningar hvarpå han arbetar. I Lowell, den förnåmsta manufakturstaden, stiga de aktier, som på detta sått egas af båda könens arbetare, till ett kapital af flera millioner. Öfverallt har en menniska en sparbank att begagna, och, hvad som år ånnu båttre, en bank, till hvilken han anförtror sina besparingar, och hvaruti han fårst köper en aktie och sedermera flera, till dess han eger ett tillråckligt kapital att köpa en liten egendom i i vestern, börja en handel eller ett industrifåretag. Dessa banker gifva ganska liten vinst, men de hafva lått för att betåcka sina utgifter genom anvåndandet af de summor, de emottaga, och genom den fårdel, som de draga af sin cirkulation; och i Nya Englands småståder eges deras kapitaler nåstan helt och hållet af de arbetande klasserna. Vi kunna icke lemna något båttre bevis hårpå, ån genom att visa, huru aktierna uti en bank i staten Rhode-Island för tre eller fyra år sedan voro fördelade. Denna uppgift skall blifva det mest asgörande beviset för vårt påstående: I Fruntimmer . . ... . 2438. Småhandlande . . . . . 2038. i Grossörrr.. 10otl. Jordbrukare och bonddrångar 1245. Gesäller... 673. Matrosee.. . 434, Regeringens embetsmån . . 448. Sparbanker.. . 1013.