Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1850, sida 2

Införes på begäran. En blomma på Oscaras graf. Hvad himlen jorden gaf, han återtog, Stum tåren vattnar blomman af ditt minne; I själens spegel hjertats oskuld log, Och molnfri himmel hvälfde sig derinne. Din fria oskuldsfulla barnasjäl Ej tyngdes, fjettrad utaf jordens drifter; En brusten ton du lifvet bjöd farväl, Och echo klingade ur dödens grifter. Nyss skön i lifvets rosengård du stod, En knopp, som drömde på sin liljestängel, Men döden stänkte der en droppa blod, Och ifrån jorden röfvade en engel. Knappt egde du ett stoft att skaka af, Lätt anden flög mot ljusets hem tillbaka; Och blek ses dygdens lilja på din graf Med tårad själ vid systerns kulle vaka. Albion.