XI. Artikeln. Bör det hvilande representationsförslaget antagas eller ej )? Ändtligen — utropade vi, når andra håstet af hr Werns bok med ofvanstående titel, sedan flera veckor förlupit efter dess anmålning i bokhandeln och dess förordande i de grå stockholmstidningarna, för ett par dar sedan föll i våra händer — dåndtligen! — utbrusto vi och lade allt annat å sido för att med vettgirighetens hela ifver ila igenom det lilla håftet. Sökande sanning framför allt och underordnande alla partiåsigter under denna, gladde vi oss att en gång tråffa en politisk motståndare, hvilken, lika stor vån af sanningen och hatare af det ensidiga partisinnet som vi sjelfva, egde en öfverlägsen förmåga att på ett klart och öfvertygande sätt framställa sina omdömen såsom mognade frukter af anstrångda studier och långvarig forskning inom statsvetenskapernas område. Visserligen hade vi förut genomblåddrat första häftet af hr W:s arbete, men endast flyktigt, emedan vi ansägo, att hr W., når han i detta häfte företog sig att uppvisa den nu gållande grundlagens brister, gjorde sig skyldig till hvad Romarna så uttrycksfullt kallade actum agere eller ett gagnlöst förspillande af sin möda på bevisandet af sådana bristers tillvaro, hvilka af hela folket smärtsamt kånnas och oförtäckt erkånnas. Vi företogo alltså ingen granskning af första håftet. Men detta andra håfte, afhandlande representationens sammansdttning enligt det hvilande förslagets beståmmelser, hade vi föresatt oss att noggrannt genomgå, — härtill föranledda såvål genom hr W:s eget rykte och af de grå erhållna stora loford, som isynnerhet genom sakens stora vigt och betydenhet i och för sig. Ifrigt ilade alltså våra blickar igenom detta håftes 140 sidor. Hvad fann vår ifver? hvad skördade vår vettgirighet? Intet. Allt hvad hr W. har yttrat i detta andra håfte, har förut i de grå tidningarna hufvudsakligen blifvit framståldt, och det uti ett vida låttlåstare och klarare språk. Vi ville likväl icke döma arbetet efter detta första intryck. Vi låste om igen, långsamt, begrundande, jemnförande. Hvad funno vi nu? Oupyphörliga omsågningar, idkeliga inkonseqvenser och ett framstållningssått mer ån tillbörligt oputsadt, skråfligt och långsläpigt. Man skulle vid slera stållen vara frestad att tro, att hr W. med afsigt koketterar med dessa ett ovärdsamt skrifsätts olater, på samma sått som flera af våra angliserade landsmån tyckas såtta en åra uti att i sitt skick och beteende efterapa just de kantiga, klumpigt non) Vi hafva redan i artikeln IV. gifvit ett nekande svar på denna af Bore framstållda fråga. Något annat svar äro vi icke eller nu i stånd att afgifva. Men sedan nu andra håftet af en med ofvanstående fråga titulerad skrift, författad af hr C. F. Wern, j:r, kommit oss tillhanda, hafva vi ansett oss böra något utförligare framstålla de i förenämnde vår Artikel uttalade motiverna för det nekande svaret. Vi skola likväl göra detta så kort som möjligt. EA RETRO KRA