större penningevärde, ån den materiella hjelb, som Danmark erhållit af detta rike. Vi våga med bestämdhet antaga, att alla våltånkande och förståndiga Svenskar skola tillbakavisa en sådan fordran, och erkånna, att man hvarken gagnar låndernas materiella eller deras andliga intressen genom att öfverföra denna sak på den kålkborgerliga kråmar-ståndpunkt, dit grosshandlare Schwan sökt bringa den. Man vågar derföre åfven hoppas, att Stockholms grosshandlare societet, derest den vill upptaga sundstullfrågan, skall söka alt begagna sig af andra och båttre grunder ån dem, hvarpå hr Schwan sökt stödja sig, och skall förhandla saken med den årlighet, öppenhet och det allvarliga sträfvande att allt mer och mer styrka förbindelsen emellan de nordiska rikena, som aldrig böra saknas i förhandlingar emellan Svenskar och Danskar.