de beskyllningar, som göras preussiska folket för åregirighet och eröfringslystnad, icke börkomma folket, utan H. M. konung Fredrik Wilhelm IV till last, emedan folket icke, så framt det ej vill göra en ny revolution, kan neka att åtlyda sin konungs befallningar. Såsom ett prof på tonen i hela artikeln skola vi meddela ett par exempel och vilja börja med begynnelsen, som ordagrannt öfversatt, har följande lydelse: , Till redaktören af Times! Sir! många ostora tyranner och kejsarehafva utmårkt sig i cirkus och på kaserngården. Nero var en gladiator, och Fredrik Wilhelm den 1:ste af Preussen en korporal, men det synes vara den nuvarande konungen af Preussen förbehållet att förvåna, ja förvirra verlden genom att jemt och ståndigt bjuda till att utföra bedrifter, som han i verkligheten aldrig utför, och att kappas med Leicester Square Valhalla i utmårkelse genom en serie af af de mest imponerande plastiska ställningar: ty hvilket annat namn kan man skål hafva för de stållningar af medveten storhet, medeltidsmysticism, skryt, hårdnackenhet och obåjlig hårdhet, hvilka denne mårkvårdige furste intagit före, och patriotisk hånförelse, ultraliberalism, upptrådande inom skrankorna och vandrande ridderlighet, hvilka hafva betecknat tiden efter den stora katastrofen 1848? Vore historien en fars och verlden en teater, kunde en sådan förestållning visserligen vara mycket rolig och underhållande; ty skådespelaren år förträfslig i sitt fack, och de stållningar, han intager, åro så naturtrogna, att tillochmed gamla och kloka polilici ofta hafva misstagit sig om dem. Och icke nog hårmed, hjelten af hundrade ställningar förvånar oss icke allenast genom det medeltidsallvar, som genomtrånger hela hans kropp, utan han våcker tillika vår oro genom sina plötsliga och nåstan vidunderliga förändringar af stållning. Den hand, som i Titus anda utsträckes emot en tillitsfull nation, drages plötsligen tillbaka och knytes i luften för att krossa -den usling, som vågar röra min kronalKnappast har publiken hemtat sig från sin förvåning och hängifver sig åt sin beundran öfver denna hotande åtbörd och den der kåcka, stolta trotsande blicken, förrän kronan icke allenast vidröres, utan till på köpet betåckes med en advokatkåpa och Charlottenburgs dundrande Jupiter förvandlas till en spinnande Herkules. För att beröra nyare håndelser, se vi -folkets man taga sin tillflykt till ett furstekollegium, och krigarn, som svingar Tysklands svärd, ännu medan han står färdig att gifva det dödande hngget, skutta bort till den vrå, hvarest såck och aska samt rosenkrans ligga i beredskap till hans nåsta förvandling. Manien för Slesvigholstein, menar sörfattaren, utgör ett undantag från den allmånna regeln (att folket åtlyder konungens besallningar) och kriget i hertigdömena får snarare anses som en olycka för preussiska folket, ån tillråknas det som ett brott.-Ty,-såger han, 2finnes det ånnu en stark sinnesståmning till fördel får holsteinarne, samlas det pengar till dem och förökas deras hår med frivilliga af alla klasser, så år det, emedan många af mina landsmån fördöma den fred, som deras konung har slutat med Danmark, nåstan lika mycket, som de för 2 år sedan fördömde samma konungs inblandning i hertigdåmenas angelågenheter. De anse sig nödsakade att understödja en sak, till hvars försvar de mycket mot sin vilja blifvit sörpligtade; men sedan de en gång åtagit sig förpligtelsen, åro de icke eridderlige nog att bryta en moralisk förbindelse, som de aldrig frivilligt iklådt sig. — Mina landsmån, Sir, hafva, lika så väl som deras öfverhet, sina svaga ögonblick. De hafva lidit af jernvågsraseriet och andra tidens sjukdomar, och ehuru det år högst beklagligt, år det dock naI FE mi 4; EÄA