mäLL— ———— vånda sig till sin dotter får att erhålla bekråftelse på hvad han ånskade. Han uppsökte således Edith denna afton för att på ett skickligt sått utforska henne, angående de giftermålsplaner, hennes broder möjligen kunnat anförtro henne. Men ehuru denna unga flicka ganska sållan gick ut, var det icke lått att tråffa henne uti hennes faders stora hus. Hon var nåstan beståndigt ensam och irrade omkring antingen i husets åfversta obebodde rum eller på de skuggrikaste stållena i trådgården. Hennes utseende var vanligtvis tankfsullt, och aldrig gaf hon någon förtroende af hvad som sysselsatte henne; detta barns grubblerier voro till och med så djupa att hennes vackra ansigte redan antagit något af den blekhet, som betåcker den lårdes eller den kontemplativa klostermunkens drag. Likvål, långt ifrån att tråttna vid dessa inre promenader, dessa ensliga dråmmar, vittnade ett utseende af föraktlig köla om hennes motvilja, om man ville afhålla henne derifrån. Edith var liten till våxten, smårt och blond, med azurblå ågon och genomskinli hy; hennes våxt, hennes hånder och fötter voro ytterst fint bildade: hennes pråktiga hår skulle kunnat helt och hållet dölja henne. Ett ut