Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1850, sida 1

——pahj)2) ——— dentlig längsamhet drager sig mot vestern; de klokaste och idogaste irländarne ingå med temmelig lätthet i den tjenande klassen, hvilken de nästan ensamne rekrytera, de ösrige nödgas använda flera år på att samla det lilla kapital, som år nådvåndigt för att kunna boszåtta sig i vestern. Intill dess bo de tillsammans uti dåliga qvarter i sjöhamnarne, sammanhpackade i ohyggliga kojor, hvarest ingen annan ån de intråder, och hvarest de årligen till stort antal angripas af smittsamma febrar. Stundom består dock irlåndarnes enda bostad i ett slags låger i nårheten af ståderna. Det år för öfrigt mycket sållsynt att de icke finna stadig sysselsåttning, ty de åtaga sig villigt de svåraste arbeten, och en byggnadsentreprenör i Newyork sade till Sir Charles Lyell, att det, utan irlåndarne som årligen inflytta i landet, skulle vara omöjligt att bygga annat ån tråhus, i följd af arbetslönernas ofantliga dyrhet. Om nu också de iriske utvandrarne samla sig uti fyra eller fem ståder och blott långsamt utbreda sig öfver de amerikanske distrikterna, så förhåller det sig icke på samma sått med de tyske utvandrarne. Dessa, hvilka samtlige åro jordbrukare, hafva Philadelphia till hufvudhamn för sin landstigning; de af emigranterne, hvilka icke hafva tillräckligt kapital att nedsåtta sig i Pennsylvanien eller Maryland, styra genast sin kosa mot vestern: de utgöra en betydlig del af befolkningen i Ohio och Indiana; de fattigaste begifva sig ända till Illinois, hvarest jorden fås för ännu båttre pris. Mycket sållan tåga de upp, mot norden till Michigan eller Jowa, och nåstan utan exempel år det, att de komma ånda ned till Kentucky. Dessa emigranter ega nåstan alla ett litet kapital, som sätter dem i stånd att kåpa redan uppbruten jord, så att de icke sjelfva behöfva uppbryta den; hvad deras kunskaper i jordbruket angår, så stå de lika hågt, ja, tillochmed öfver de amerikanska jordbrukarnes. De behåfva ej heller stå tillbaka får amerikanarne i afseende på den första undervisningen, så vida vi skola dåma efter antalet af de tyska tidningar och båeker som tryckas i de Förenta Staterna. Man trycker icke för ett samhålle som icke låser. (Forts.)