Article Image
ty den år sannerligen, om någon, förtjent af benåmningen -ordsvammel.Men vi föredraga hellre att med bevis ån med ett bonmot vederlågga våra motståndare, åfven då, når deras uppsatser icke kunna göra anspråk på en genomförd motbevicning. Aftonbladsuppsatsen består, såsom hvarje efter konstens reglor affattad predikning, egentligen af tre afdelningar: Inledningen eller Förberedelsen, der det talas om Europas allmånna tillstånd för nårvarande, Afhandlingen eller Ämnet, der sjelfva utsigternaframstållas, samt Tillämpningen eller Usus practicus, der det med de bevekligaste uttryck går låst på de förstockade hjertan. — Vi skola sysselsåtta oss litet med hvardera af dessa tre afdelningar. I Förberedelsen eller Inledningen såger Aftonbladet: Att i vår tid de europeiska nationerna blifvit så sammanknutna och förenade genom det band, civilisationen och folkens nyväckta politiska lif danat, att det nåstan år omöjligt betrakta utsigterna för det ena folkets utveckling utan att ståta på förhällanden i andra nationers, hvilka på densamma måste ega inflytande. I nårvarande stund, då reaktionen i vår verldsdel haft så mycken framgång och de maktegande synas såtta sin förtröstan mera till bajonetterna ån till moraliska krafter, år benågenheten hos dem ej stor att göra billiga koncessioner: de hoppas och råkna på den fysiska styrkan, den de för ögonblicket disponera, och glömma dervid, huru lått den kan svigta och tillochmed falla i helt andra hånder ån deras. I Frankrike och sårdeles i Tyskland finnas många brånnbara åmnen till en explosion, att det närvarande tillståndet omöjligt kan vara annat ån ett öfvergående; i vårt fådernesland år visserligen stållningen lugnare men dock ej utan sina faror, ty fenomenerna inom vårt offentliga lif under det två senare åren tyda på en oro i samhållets djup, som, i fall af nya revolutionåra explosioner i Europa, lått kunde skaka åfven detta land, såvida ej vissa förhåttringar blifva vidtagna i lagar och institutioner, med syftning på att jemna existerande missförhållanden och att införa råttvisa öfverallt. Vi teckna oss till minnes, att folkens nyväckta politiska lif dfven hos oss ger sig tillkånna genom fenomener af en oro i samhållets djup — en sanning, hvarom vi långre fram skola få tillfålle att erinra Aftonbladet. Aftonbladets mening med sin uppsats och enkannerligen med den af oss i korthet återgifna Inledningen år påtagligen ingen annan ån att skråma å ena sidan folkombuden och å den andra sidan regeringen med förespeglingar om en revolution, som endast skulle kunna förekommas genom — antagandet af det hvilande förslaget. Vi åro af en alldeles motsatt äsigt. Vi åro nåmnligen öfvertygade, att, om någonsin, såsom Aftonbladet antyder, en revolution vid en allmån rörelse i Europa skulle utbryta i Sverige, tillvaron just af en sådan grundlag, som det hvilande representationsförslaget, nådvåndigtvis måste kraftigast medverka till denna revolution. Ty de fattigare klasserna hata allmånt och ur hjertats grund detta förslag, som hånar deras menniskovårde derigenom att det går dem, jemnförda med de rika, till 64:dels medborgare. Men äfven de mera vålmående äro afvogt sinnade mot förslaget; ty åfven om de erhällit ånda till en hel råst, ega de likvål, jemnförda med de rika, endast vårde och vårdighet såsom 4:dels medborgare. Hela det egentliga folket skulle blifva missbelåtet och förbittradt, om detta förslag, som så noga afskiljer statsporgrarna i rika och fattiga, i bildade och obildade, blefve antaget. Om sedan en revolutionär ståt, utgången från Tyskland eller Frankrike, tråffade vårt land — — ve då de rika och de bildade! Om man dermot låter förslaget falla och i dess stålle 2 — ——5,. tjena är sannt: men högt öfver de politiska

8 november 1850, sida 2

Thumbnail