Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1850, sida 1

De sociala förhållandena i Amerika och De Förenta Staternas Författare. (af Cucheval Clarigny.) I (Forts. fr. N:o 251.) Och verkligen förutsåtter, så vida vi antaga 25 år såsom medeltal för emigranternas ålder, enligt mortalitets-lagarne, en million utvandrare åtminstone två millioner fådde; och ju hågre man antager medeltalet af emigranternas ålder, desto mer höjer man äfven summan af de födde, som fordras för att frambringa en million utvandrare. Vi hafva tagit England till exempel, emedan vi voro i besittning af den officiella statistiken öfver den engelska utvandringen; men samma räsonnemang kan passa på Frankrike, som likaledes uppföder en emigration, om hvilken vi sakna beståmda uppgifter. vi veta blott, att vissa departementer, t. ex. les Landes och Nedre Pyreneerne, genom utvandring till andra lånder årligen förlora åtminstone lika stort antal, som det, hvarmed de fådda öfverstiger de döda. Vår mening år dessutom icke att beståmma huru långt denna utvandring stråcker sig, utan blott att visa, att hr Carey, derigenom att han inskrånkt sig till att jemnföra summorna af folkråkningarne för tio år, utan att på något sått taga den europeiska invandringen med i beråkningen, kommit till resultater, hvilka icke bevisa något för den sats han försvarar. Det år en mycket lått sak, når man går tillvåga på det sått som han gjort, att bevisa, att folkmångden i förenta sta terna ökas långt hastigare ån uti något land i Europa. Om han hade låtit England få tillbaka hvad utvandringen beröfvat det, så hade han fått se, att den amerikanska fruktsamheten icke mycket öfverstiger den engelska. Om hr Carey, i stållet att såsom denna gång taga de förenta staterna i massa, hade tagit några af de norra staterna, så skulle han fått se, att för tio år sedan tillväxte Englands befolk ning, oaktadt utvandringen, på det nårmaste i samma förhållande som befolkningen i Massachusets. Huru går det då med hr Careys slutsatser? Såvida kullslåendet af hans beråkningar åfven medför tillintetgårelsen af hans resultater, så ligger felet uti hans sått att gå till våga, hvilket vi tro vara temmeligen nytt i statsekonomien. Vi hafva sett, hvilken ansenlig roll de europeiska inflyttningarne spela i afseende på antalet i de Förenta Staternas folktillökning; låtom oss nu betrakta deras inslytande i materielt och moraliskt hånseende. Vi taga oss friheten att genast frikånna den franska emigrationen, som långe endast blifvit rekryterad A menn