Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 november 1850, sida 2

på något krig, utan betraktas alltsammans som bara demonstrationer. -Neue Pr. Zeit. meddelar, att prins Fredrik af Hessen från Warschau ankommit till Berlin, hvarifrån han ville resa till Kassel, för att sedan vånda tillbaka till Danmark. FRANKRIKE. Det s. k. militåriska venstrans manifest, som var upptaget i i landsortsbladet National de louest — icke i pariserbladet National — och undertecknadt af en Degouve-Denunques samt innehöll den förklaring, att Cavaignac skulle motsåtta sig hvarje kränkning af försattningen, har nu åsven blifvit aftryckt i Constitutionel. Men detta blad upptager på samma gång ett bref srån hr Savalette, sqadronschef vid nationalgardet i Paris, hvari han påstår det Cavaignac yttrat, det den enda möjliga låsningen vore en förlångning af Louis Bonapartes presidentekap. och att landets intressen stode öfver konstitutionen. Siecle, som då och då för cavaignacs talan, anser detta bref icke förtjena ett svar. Presse uppmanar dock generalen att förklara sig. ben nye krigsministern Sckramm år en af Frankrikes ålsta generaler. Han blef pår af Frankrike under Ludvig Philip. Före sin utnåmning till krigsminister var han chef för inanterikomiten. Han besitter en betydlig förmågenhet. I politiskt hånseende år han en nolla. Louis Bonaparte upplåser nu de nationalgardeskorpser, som på hans resa låtit höra det hans öron sårande ropet: Lefve republiken! Ett af hans dekreter, som upplöser flere kompanier af nalionalgardet i Cherbourg, har haft till följd, att dettas chef jemte flera officerare lagt in om sina afsked. harbes vill icke, till mehn för sin moraliska karakter njuta någon förmån som icke förunnas hans medfångar, och fordrar att, ysjuk eller icke sjuk, bli transporterad till BelleIsle. I Lyon ha arresteringar egt rum och bonapartistiska bladen skrika om en stor socialistisk sammansvårjning, hvarom dock bladen på stållet icke veta det ringaste. Det knepet torde nu vara för utslitet att begagna socialismen som en buse att skråmma de sstilla i landena med. Bland de arresterade befinner sig en f. d. medlem af konstituanten, Adolf Gent. Enligt National år det beståmdt, att hela demokratiska partiet skall afhålla sig från valet i Norddepartementet den 3 dennes. I Valen i Cherdepartementet äro utlyste till den 24 dennes. Guizot vill icke upptråda som kandidat vid dessa val. Man talar om en konferens emellan Louis Bonaparte och Thiers, med hvars resultat den förstnåmnde icke skall vara sårdeles belåten. RYSSLAND. I en österrikisk tidning beråttas från rysk-bukowiner-grånsen, att ryssarne synas hålla sig marschfårdiga, och att det råder mycket lif i grånsorterna. Flera bataljoner skola fått order att nårma sig grånsen. FÖRENTA STATERNA I Lagen om förrymda slafvars utlefverering våcker fortfarande stor förbittring ibland frihetsvånnerna i de norra staterna. På åtskilliga ställen hållas offentliga möten för att ståmma allmånna opinionen emot lagen, som allaredan har förorsakat, att flera hundra negrar flyktat till Canada. Från Pacudah i Kentucky, har man åter ett exempel på de i Amerika tidt och ofta förekommande ångbåtsexplosionerna. Ångpannan å Kate Fleminghar sprungit å Missisippi på sarten emellan Louisville och Cairo, hvarester fartyget nedbrann ånda till vattenspegeln. Tio personer omkommo, 7 särades och dessutom blefvo 19 illa brånde. Från San Francisco gå underråttelserna till den 1 Sept. Handelsunderråttelserna voro gynnsamma och minorna lemnade ett rikt utbyte. Tillochmed de qvartzstycken, hvilkas uu AA11 — a sa 1 TH