stått i spåndt förhållande till generalen. Då Changarnier, genom sitt ådagalagda missnöje med de krigstukten slappande tillstållningarne vid revyerne, retat bonapartistiska anhanget, hotade Conslitutionel med en artikel emot generalen, men når artikeln blef synlig, stannade man i tvekan, om den var emot eller för generalen, och den innebar åfven snarare ett fredsanbud, ån en utmaning. De anbud, som som blifvit gjorda Changarnier, sades imellertid af denne hafva blifvit afslagna. Desto större förvåning våckte det säsedes, då man i Monitören fick låsa dHautpouls enledigande och Schramms utnåmning till krigsminister. Det år knappt möjligt, men likafullt icke osannolikt, att Changarnier åndrat tånkesått. En dylik supposition torde imellertid hafva framkallat den artikel i National-, som, kallad den militäriska venstrans manifest, redogör för Cavaignacska partiets stållning gent emot Bonapartisternes konstitutionsfiendtliga syften. Det angifves deri beståmdt, att Cavaignac skall såsom grundlagsvidrig bekåmpa revisionen af författningen före den lagliga tiden. Och skulle en förlångning af presidenteos makt blifva söreslagen, Skall han beteckna en sädan propossSition som ett våld på konstitutionen, och blefve den det oaktadt antagen, skall han låta utgå en uppmaning till alla Fransmäns foster landskånsla, åt hvilka konstitutionen anförtrott republikens beskydd, och stålla sig i spetsen får de medborgare, som vilja försvara henne. General Lamoricieres medverkan angifves som såker och general Bedeaus som trolig. Det stundande folkrepresentantvalet i Norddepartementet tar mycket allmånna uppmårksamheten i anspråk. Den nya val-lagen kommer att dervid bestå sitt första prof. Presse uppmanar alla demokrater att icke deltaga i detta val; de demokratiska bladen inom departementet föra samma språk. Folkrepresentanten Mathieu (de la Drome), en af bergpartiets anseddaste medlemmar och tillika dess president, har åfven utfårdat en dylik uppmaning. Den konservativa valkomiten uppståller nu som sin kandidat general Lahitte, men det betviflas om han kan erhålla det i lagen föreskrisna röstantalet — J:delen af de inskrifna valmånnen. Går, såsom sannolikt år, valet i sönder, hafva demokraterne en gnista af hopp, att den nya vallagen åter kommer att upphåfvas. En sådan eftergift lår dock icke ingå i regeringens planer, utan beråttas hon tvårtom bereda lagstiftningsåtgårder, som åsyfta alt, genom straffbeståmmelser emot fårsumlige valmån, förekomma alla minoritetsval. En korrespondent i den ofta vål underråttade Ind. Belge berättar, att, i trots af lugnet på ytan, råder en viss gåsning ibland massan i Paris. I förståderna hållas hemliga möten, och hvarje fraktion söker att inverka på armån, som år rådvill och icke vet, hvilket parti den skall taga. Representanterne af bergpartiet hålla åfven möten och söka tillvågabringa en republikansk opinionsyttring, då nationalförsamlingen åter öppnas. Decembristerne åro ej eller overksamma. Detta nobla sållskap förstårker sig dagligen med nya medlemmar, och bland de nyssintagna befinner sig åfven en 60-årig marketenterska, som skryter med att en gång ha njutit favörer af kejsaren. Det konservativa partiet visar sig allt mer och mer obenåget att gå in på en förlångning af presidentens makt. CGuisot förklaras i Courrier-salls icke tånka på att förklara sig för förlångningen. Ordre, organ för venstra centern, och hela den legitimistiska pressen, förklara rent ut, att de alls icke vilja veta af någon slags förlångning. Franska regeringen har beslutat att icke före nåsta vår vidare förminska ockupationskorpsen i Rom. Ministeren skall hafva flera lagförslag i beredskap att förelågga den snart åter sammantrådande nationalförsamlingen. Guizot och Montalivet skola uppträda som kandidater vid de stundande kompletteringsvalen i Cher-departementet. Vid en bankett, som egde rum i Nevers vid invigningen af en jernvåg, gjorde Dupin tadlande anspelningar på presidentens revyer. Odilon Barrot skrisver sina memoarer. Vid Oktober månads slut våntades tvenne ya arbeten af Guizot: Monk, eller republikens törtande och konungadömets återinförande i England 1660; samt Washington, eller republisens grundande i Förenta Staterna. Det legitimistiska bladet Mode har belagts ned beslag för en artikel, innehållande för;ärmande yttranden. emot presidentens person. . — 2 AA b— nn RV KV