Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1850, sida 2

sekreterare. Utrikes Nyheter. TYSKLAND. Underråttelserna hårifrån med gårdagens Å post låta visserligen en smula krigiska; men i, det år såkert icke så farligt som det låter. Preussen och Österrike rivalisera om högsta våldet i Tyskland, och dessa begge stormakters ömsesidiga förstoringsplaner kunde låtteligen, under andra förhållanden, leda till en konflikt dem emellan. Såsom vi flera gånger antydt finnas dock vissa hållhakar på fur-— starne och kabinetterne, som förhindra dem ifrån att inlåta sig i öppet. krig med hvarandra. Vi behöfva endast nåmna deras gemensamma fruktan för demokratien. Också tyckas i Tyskland de sörnuftigare icke tro på något krig, utan de krigiska demonstrationerne gålla troligen i deras ågon blott för tomma gyckelspel och bravader, endast egnadeds att slå dunster i Ögonen på de enfaldige. Hvad som ännu ytterligare aslägsnar tanken ik på ett krig, år den i tyska pressen temligen allmånna jargonen, att det icke år i Tyskland sjelft, som man våntar afgörandet af tyska stridsfrågorna, utan i— Warschau. Allas blickar, heter det, åro rigtade på detta czarens tillfålliga residens och derifrån afbidar man lösningen af de intrasslade tvistefrågorna. Tysklands furstar och diplomater vallfårda dit, får att, hvar för sin saks båsta, kokettera med craren och söka vinna honom på sin sida. Så djupt har det officiella, det reaktionåra, det konservativa Tyskland sjunkit, att det måste finna sig vid att låg sga sitt öde i den östre barbarens hånder och göra honom till kiljedomaren i sina inre angelägenheter. Det år åfven både ömkligt och harmligt att se huru tyska pressen protistuerar sig, då den, utan den ringaste blygsel, inför hela den civiliserade verlden utbasunerar Tysklands förnedring. Det omtalas nemligen i de tyska bladen så som den enklaste, naturligaste sak i verlden att Tyskland våntar sin dom af czaren i Warschau! Finnes verkligen en srisk kärna qvar i Tyskland, år det ett farligt spel furstarne spela, ty förr eller senare måste i så fall harmen bryta låst, och då kommer en vidråkning, som 4 lått kunde bli mera genomgripande, ån någon föregående. : I Berlin, der man alltid tagit munnen, full då det varit frågan om den preussiska åran, hoppas man helt beskedligt att kunna blidka 4 czaren och försona Österrike, om man uppgifver Unionens parlamentariska institution och går in på att gemensamt med Österrike ordna Tysklands angelågenheter i Frankfurt. Icke mindre jemmerligt låter det, når det skrifves från Berlin af den 22 Okt. i Nat. I Zeit. att prinsen af Preussen skall stanna i Berlin, intills grefve Brandenburg kommit tillbaka från Warschau, för att af denne höra, om crzaren vill emottaga preussiska konunga familjen. Samma tidning vill allaredan veta, att Brandenburg, såsom diplomatisk person, I blifvit onådigt emottagen af czaren; men den ministerielle Deutsche Ref. sörsåkrar att motsatsen varit förhållandet. Hvad de krigiska demonstrationerna betråssa, sä har å ena sidan en korps bairare fram ryckt mot östra grånsen af Knrhessen. Denna korps, Mainkorpsen kallad, kommenderas 4 af furst Thurn und laris, åstäs utgöra 40.000 man och innefattar äfven en åsterrikisk jågarbataljon, som legat i garnison i Frankfurt. Österrikiska korpserna i Tyrolen och xrä2 kunna når så erfordras framrycka och understödja Mainkorpsen. En telesrasdepesch frå Wien af den 22 Okt. förmåler, att tvåänne