Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1850, sida 2

Hvilken skymf, hvilken outplänlig skamslåck! En marche af militårer hade blifvit en jagt på Bonapartister, hvarvid man betjenade sig af en olycklig fånge, som trodde sig fri och segrande, och låt honom gifva luft åt sin enthusiasm för att locka till sig andra osser. Stundom stannade de och drucko tillsammans något modigt företags skål. Under halterna på denna besynnerliga marche, klingade de royalistiske officerarne broderligt med öfverste Caron, just under det de försåtligt förde honom till döden.Jag såg detta afskyvårda sållskap tåga förbi mig.-En mild och herrlig afton hade lågrat sig öfver det skönaste landskap i verlden. Man hade nyss klämtat till Angelus ; hyddorna, under sina löfdomer, tillslöts fredligt ... men i några af dem hvilade veteraner af den stora armeen. Midt ibland jordbrukets landtliga attributer, hångde på muren ett hederskors, ett invigdt vapen ...några strålar af åra, nedtrångda till landsbygdens blygsamma befolkning. WMåhånda skulle de kejserliga soldaterne våckas af sina hjertans slag vid detta vålbex En katolsk bön, som börjar med ordet Angelus och låses tre gånger om dagen vid klåmtning i en klocka.