rädda. Vi reste vidare till Weiminge. Ankomne dit kl. 7 på aftonen, ville vi ligga der, men der i socknen hade sundhetsnåmnden förbudit gåstgifvaren emottaga sådana resande öfver natien, som ej hade sundhetsbetyg. Hvad skulle vi göra? regn och snö ute, och in fingo vi ej komtaa. På fråga huru det förhöll sig i Skara, sades: det veta vi ej beståmdt, in till staden kunna ni vål komma, men om ni få stanna der, det tro vi intet. Efter 24 timmes böner, fingo vi åndtligen stanna på Weiminge öfver natten. Måndags morgon reste vi till Skara. Ankomna dit, togo vi in till P—s. Så snart vi kommo, frågades hvarifrån, och då vi sagt huru det var, måste vi hålla oss på gården, medan våra pass skickades till borgmåstaren. Efter en half timmes förlopp kom budet åter och sade, att vi genast måste resa. Dpå begårde vi något till båsta, men det kunde vi intet få. Under disputen derom, kom en polis får att köra bort oss. Vi reste tillbaka till Weiminge, och singo åndtligen der något mat. Derifrån begålvo vi oss tillbaka till Lidköping, och begårde karantån. Då skickades bud efter ordsöranden för nåmnden. Han sade att någon karantdän ej kunde fås, emedan staden upphört dermed för resande, och nu endast höll sådan för egna medlemmar; men om vi kunde uppehålla oss de 10 dygnen, ån hår och ån der som var friskt, så kunde vi sedan slippa in. Efter Ofverlåggningar hit och dit reste vi till Kållången, hvarest vi fingo rum (men hvart man kommer, kalla och oeldade). Då vi till gåstgifvsren omnåmnde förhållandet, sade han: gerna för mig få herrarne uppehålla sig hår, men vi hafva fått ordres att ej hysa någon person från misstänkt ort. Ni kunna åndå stanna hår ett par dagar. Detta var i måndags afton. Nu ha vi legat hår öfver tisdagen, men nu på morgonen kom gåstgifvaren och sade: ryktet att hos mig vistas resande från Götheborg har spridt sig omkring och har jag från ordföranden i sundhetsnåmnden fått ordres att ni få lof genast resa. Hvart f—n skola vi taga vågen. Vi åro villrådiga om vi skola vånda om eller fortsåtta. Jag tycker ock, har jag tagit f—n i båten må jag ro honom i land; jag reser i dag till Enebacken, och ligger der till i morgon, vidare, ja! det vet jag ej, men jag har beslutat att resa så att jag efter 10 dygn kan komma till Hjo, och derifrån till Skösde, Skara och Lidköping, — så vida koleran ej år der dessförinnan, och sedan till Örebro och Carlstad. Skrif mig fill några rader på Hjo, huru du tycker jag bör göra, jag kommer vål dit om Tisdag nåsta vecka. Koleran år i Sjötorp, och Mariestad år så spårradt att ingen får passera staden utan måste taga en omvåg omkring. Karandäner låra intet någonslädes finnas för andra resande ån egna resp. statsboar, som komma från smittad ort. Helsa alla och bed sör Guds skull ingen resa ut och möta sådana missöden som drabbat eder tillgifne l. ——ä Ä4— HINAYTFA